Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 september 1868, sida 2

77 25 ( ar UT DENTA 14 4 5— lågad, att han körde ned i den straxt vid stället arande kanalen från en höjd af 25 fot. En i ällskap varande och förut resande undrade, hvart lenne tagit vägen, men med biträde af andr? peroner träffade han honom ändtligen lugnt sofvande den då ej ännu vattenfyllda kanalen, och sjelf å ett underbart sätt räddad, men hästen stendöd. Jock detta varnade honom icke, utan var han geast tillreds att föröka sin spirituösa somnambuism, Ett år derefter eller helt nyligen skulle ter en skarp varning drabba honom derigenom, tt i hans hem, efter det han med några gelikar obblat och supit hela qvällen, om natten utbröt n så häftig eldsvåda från ett kontor, der spirisa förvarades, att alla der befintliga hus nedndes, och han sjelf jemte de sina och alla der arande med stor möda kunde rädda sig, endast den nattliga klädebonaden. En större summa enningar lärer äfven vid tillfället blifvit uppbränd ör mannen. Om väderleken skrifver , Verml.-Posten för i )nsdags: Den långa och brännande sommaren upp;örde just med rötmånadens utgång, och vi beinna oss nu på en gång midt i hösten. I dag på norgonen visade termometern endast 8 grader bide kegn har under den sednare tiden fallit rikligt. Afflyttning. En af lärarne vid Karlstads högre lementarläroverk, musikdirektör H. Lindsten, aflyttar i dessa dagar till Skara, för att vid högre lementarläroverket derstädes emottaga samma beattning, som han i Karlstad under en tid af 8 är nnehaft. Vid nu ingångna termins början, då alla kolans ynglingar voro församlade, tolkade sko lans ektor, på ett särdeles vackert sätt, såväl sin som amtlige ynglingars tacksamhet för hr Lindstens dagalagda nit och skicklighet i sin tjensteutöfning ch önskade honom framgång och trefnad på den rt, dit han nu går att verka. — Norrköping. Om konungens jagtesa berättar ,Norrk. Tidn:r för sistlidne Thorsdag: Konungen och prins August ankommo bit till taden förliden gårdags förmiddag, kl. 4. 12, med igfartyget , Blixten, som var festligt prydt med laggor och vimplar. Å nämnda fartyg medföljde ifven de medlemmar af jagtklubben, hvilka varit le kongl. personerna följaktige på resan till Öland. )aktadt den starka stormen, som rasade under natten och förmiddagen samt gjorde vistelsen på sjön mindre angenäm, syntes dock de höga resenärerna raska och krya. Vid landningsplatsen, som var alldeles uppfylld af menniskor, voro tillmötes länets höfding, grefve De la Gardie, samt stadens båda borgmästare. Genast efter landstigningen foro de kongl. personerna till stadshuset, i hvars stora salong en dejeuner var för dem anordnad af medlemmar i härv. jägareförbund. De skålar, som här utbragtes, voro: 1:0) för konungen, föreslagen af jägareförbundets hedersordföranle, förste hofjägmäst. grefve C. M. Lewenhaupt; för prins August, af förbundets ordförande, hofjägmäst. V. A. Hamnström; 3:0) för jagtklubben, af löjtnant Ad. Törnsten, och 4:0) för jägareförbundet i Norrköping, af konungen. Efter intasen dejeuner begäfvo sig de kongl. personerna till jernvägsstationen, hvarifrån afresan skedde kl. 11. eftermiddagen under tillopp af en stor folkmassa, som samlat sig såväl å perrongen som å de öppna platserna närmast stationshuset. Både vid afresan och under dejeunern utfördes musik af en messingssextett, som derefter medföljde i en öppen vagn till Katrineholm, dit äfven åtskilliga medlemmar af jagtklubben voro de kongl. personerna följaktige. Den kongliga jagtklubben, hvilken, såsom bekant, afreste från Marieborg Thorsdagen den 27 Aug. med ängfartyget ,,Blixten, ankom, efter en ogynnsam väderlek, till Vestervik påföljande morson, och efter ett kort uppehåll derstädes fortsattes resan till Oskarshamn, der stadens invånare hade för resenärerna arrangerat frukost. Ankomsten till Borgholm på Öland inträffade samma dag på eftermiddagen, hvarvid genast på spridda aflelningar företogs jagt, som på Lördagen fortsates i trakten af Borgholm. På aftonen sistnämnde lag samlades jagtklubben i Runstens by, der naten tillbragtes. Söndagsmorgonen företogs harjagt närheten af lägerplatsen och sedermera bevistales gudstjensten i Runstens kyrka. Derefter anddes en färd till Ottenby stuteri. På Måndagen företogs hjortjagt i Ottenbylund, under anförande äf konungen, dervid 10 hjortar nedlades, af hvilka mindre än 5 af konungen sjelf. Återresan till Borgholm anträddes på aftonen, och inträffade agtklubben derstädes kl. 2 på Tisdagsmorgonen, warefter embarkering egde rum samma dag kl. 8 .m Vid ankomsten till Oskarshamn var der inyo en frukost af staden anordnad för jagtklubven. Samma dag, vid 4-tiden på eftermiddagen, nträffade sällskapet i Vestervik, hvarest stadens nvånare undfägnade med förfriskningar å stadshussalongen. Efter en timmas uppehåll derstädes ortsattes resan. I anseende till mörker och storm åg fartyget stilla öfver natten uti en vik af skärzärden, och ankomsten till Norrköping inträffade, såsom vi här ofvan berättat, vid middagstiden i sår. Tillfölje af tvenne svåra vintrar, i förening ned detta årets starka torka, var tillgången å ilat på Öland denna gången högst ringa, men let oaktadt nedskjötos, såsom vi förut nämnt, ej mindre än 10 hjortar, förutom en stor mängd haar, rapphöns, orrhöns och brockfogel, hvaraf största delen blifvit sänd till Stockholm öfver Calmar. kHongl. ynnestberis. I ,,Norrköp. Tidn. läses: Fill hofjägmästare har af konungen blifvit uthämnd jagmästaren V. A. Hamnström, som äfven var följaklig på resan till Öland. — Medalj, att på bröstet bäras, har af konungen tilldelats beälhafvaren å ångf. Blixten, kapten A. Norlin, wilken, såsom bekant, lyckligt fört jagktklubben ill och från Öland. Om läroverkets invigning har ,Norrköp. Tidn.t m berättelse, ur hvilken vi i korthet meddela: När processionen intågade uti festivitetssalen af len nya byggnaden, uppstämde från läktaren en sextett af messingsinstrumenter Hreffners marsch Låt dina portar upp, hvarunder de i processiohen deltagande intogo sina platser. Sedan detta skett, afsjöngos af en fyrstämmig manskör verser, om rektor Aspling författat till Randels ,,Snabba iro lifvets stunder. Kantor Lemke föredrog derefter en aria ur dels ,,Josua, till hvilken nya ord blifvit för tillfället skrifna. Härpå började skolans eforus, biskop Bring, sitt invigningstal. Efter en kort inledning, i hvilken han erinrade om dagens betydelse och bland annat äfven å stifs vägnar hembar samhället en varm tacksägelse de uppoffringar det genom uppförandet at detta äroverkshus gjort för undervisningen, öfvergick han till några betraktelser öf I nden närvarande idens nitälskan för allmän upp ysning och framvöll i åtskilliga punkter såväl döt berättigade som let — enligt hans åsigt — oberättigade i tidens träfvanden i denna riktning. Biskopen lofordade på det varmaste tidens sträfvan att befordra uppysningens spridning till alla samhällsområden, i notsats mot hvad under andra tidehvarf egtrum, då upplysningen liksom andra förmåner varit, eå att äga, ett privilegium för blott några klasse. Råe8 le asseenden, i hvilka han fana ådeng sträfvåhden berättigade, hybändshan det, att tiden sätter ipplysningen, örständsnptyecklingen öfver allt an2 ät, utan att besinna att det sanna menniskavs let dock endast beror på hurudang hjeriat ac ihjan äro och att det i den delon endast är de eligiösa och sedliga krafterna, som något kunna verka till förbättring. På samma gång likväl som iden öfverskattade upplysningens värde, underattade dendock detsamma, ty den gjorde i rämsta rummet den prosaiska nyttans befordranle till upplysningens mål. Talaren visade huru lessa båda skenbart motsägande riktningar dok ågo hvarandra tomligen SK Sedan dessa v raktelser voro atglutade förklara e biskopen det iyd Täroverkshuset högtidligen fö öppnad och Hlatide sitt tal med bön så Re. I samna ögonblick biskopen förklarade den nya skolan Phadaflossades 21 styckeskott. När talet var lutadt, afsjäng den omnämnda marskören på mel. Ur sveuska hjertans djup en gåängaf rekt. Asping författade verser, hvarpå den i förening med kolungdomen utförde en koral. — Kristianstad. Bränslebesparing. I ,,Skånka Posten läses: Efter åtskilliga meg wex och nindre framgång krönta försäk har man vid kriÄTA lyckats uppnå g i den stora kalätfsängen för lokomotiverna, ch har denna fråga numera blifvit löst på sådant ätt, att hädanefter inhemsk torf torde komma att degagnas som bränsle i stället för do dyra, utifrån örskrifna stenkolen. Det nya bränmaterialiets förelar framför det gamla äro hufvudsakligen dess risbillighet samt lätta och ymniga tillgång; de igen här varit fråga om att vinna en bespa-fål bl: Ste lägenheter, som hittills mött vid försök att bågagin ia torfven som loHOmOUvbränsle, hafva visaara dess starka gnistkastande samt det större utga