Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 augusti 1868, sida 2

Norge. Oroligheterna i Bergen. I ,Bergensposten för d. 20 d:s skrifves: Oroligheterna äro nu slutade, arbetarne äro åter i sitt arbete, soldaterna i sina qvarter och borgarmilitären permitterad. I går var ingen oordning och något ovanligt förefanns icke, annat än en smula fältlif här och der samt de talrika, uniformerade personerna, hvilka marscherade af och an på vakt eller voro kasernerade på olika ställen i staden. Kl. 6 eller 7 i går e. m. var en mängd folk samlad på rådhustorget, mest qvinnor och barn, hvilka slutligen måste sörv 8 g om att det nu verkligen var slut, och för ötrigt tycktes alla spatserande känna ett visst behof af att ,,luka om bhörnet för att äfven stadfästa sin öfvertygelse om att det nu var verkligen slut, ja helt och hållet slut. De till fängelsebyggnaden stötande gatorna voro hela dagen mycket starkt besökta af alla samhällsklasser, äfven af damer i eleganta toiletter. Myndigheterna hade emellertid vidtagit alla försigtighetsåtgärder: af Bergens bataljon voro 120 man inkommenderade, hela borgarinfanteriet var uppsträckt, af borgarartilleriet voro några och sextio officerare och underbefäl under vapen, och dessutom hade ett sällskap skyttar anmält sig till tjenstgöring och derigenom åstadkommit att många af de yngre borgarne anmält sig som frivillig polis. Tillsammans voro något öfver 500 man under vapen under dagens lopp, förutom en stor del frivilliga för polisoch brandvaktstjenst. Tillståndet var för gt mycket tillfredsstallande. De inkommenderade soldaterna kunde således prestera fyrastämmiga sånger och med godt skäl sjunga: Ne skal aldrig klaga og syta, om Poteterne verta saa dyr; och underrattelsen om, att alla arbetare vid Bergens mekaniska verkstad voro sammankallade till en generaltörsamling för att med allvar diskutera en paragraf i ,,Sjukkassan, satte sinnena i den bästa stämning. Den uppmaning, som var ställd till Bergens arbetare och öfriga medborgare att beskydda ordning och lugn, bade således fullkomligt uppnått sin afsigt, och derom kunde knappast någon tvifla, som rätt kände bergensarne. Förhöret med de skyldige och arresterade började allaredan i Måndags och leddes af ölverrättsakföraren Mowickel. De framkomna upplysningarne äro icke ännu tillgängliga för allmänheten. Emellertid fortsättes med inkallande och fasthållande af de mest skyldiga, men åtskilliga hafva efter hållet förhör blifvit lösslappta. En del mil tär hålles fortfarande under vapen och den frivilliga polisoch brandtjensten fortsättes. I dagens adresstidning uppgitves de sårades antal till 30; detta tal ha vi ej hört bekräftadt, men i alla fall måtte det äfven omfatta dem, som ha fått de aldra obetydligaste skråmor, och är detta fallet, så kan man gerra lägga litet till, enär säkerligen ofantligt många ha tätt ,,hågkomster af fälttåget. Den beryktade kittelflickaren Lindberg var icke med i tumultet; en annan svensk af samma namn har deremot fått ett allvarsamt om än ej farligt bajonettstygn. Af militären har endast en soldat fått ett större sår i hufvudet, men för öfrigt skall iogen vara allvarsamt sårad eller ens bringad ur tjeustbart skick. De flesta stötar och slag, som fallit på de mest aktiva orostiftarnes lott, ha vanligtvis träffat dem — litet nedanför ryggen. — Bössemager Larsen bar nu återkommit från Wien, der han med sin skjutning har vunnit och emottagit premier till ett belopp af cirka 112 Spdlr och hvarifrån han ytterligare väntar några småpremier. I anledning af att han genom sin uppfin