Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 augusti 1868, sida 2

fru CF, att det kostar mycket på mig att ej alltid få omgifva min dyrkade hustru, men åtskilliga omständigheter, affärer, som inte kunna specificeras, ha hittills hindrat mig att följa mitt hjertas lust. Men hädanefter blir det annorlunda.fs Men detta ,hädanefter kom aldrig. , Hur kan man också begära, tänkte Lindenstråle, ,,att jag skall göra så oerhörda uppoffringar? Jag bemöter min hustru med den mest ridderliga artighet, när vi råkas, jag lemnar henne årligen 10,000 rdr i nålpenningar — hon har ju redan uppburit sitt första qvartal — och sin obegränsade frihet på köpet. Kan hon rättvisligen fordra mera? Hon gör det också inte — dertill har hon förmycket förstånd, och — det är temligen säkert — hon öuskar det inte ens. Allt röjer ju, att hon helst vill slippa min närhet. Talar jag till henne, bemötes jag med den kulla höflighet, som man visar en förtryckare; drifver jag min uppmärksamhet ända derhän att smeka henne, bleknar och skälfver hon som ett offerlamm och tycks vilja draga sig undan mig så långt som möjligt, om hon blott vågade för konvenansens skull. Hvad skulle det tjena till att för skenets och fru Cts skull sitta och ha ledsamt tillsammans eller minska nöjet för hvarandra, då vi äro ute, för att roa Oss Så räsonerade kammarherre Lindenstråle under den s. k. smekmånadens period, och det låg något sannt i hvad han sade, vi kunna ej neka det. Ama hade först tänkt, att hon skulle försöka att närma sig sin mau, att inverka på honom, att vädja tll hans slumrande bättre känslor, och att söka ingifva honom en ädlare verldsåskådning, att föra honom tilll hjertats gemenskap med Den, som var hennes egen tröst och stöd, genom utt beveka honom till läsning af bibeln. Hon hade trott, att hon fatt denna mission att utföra, oaktadt den motvilja, hon kände för honom — en motviljes sva ofte kom Vrden stt ys bort på!