AVE (14 (1519å 4714— AA — nållegangsoch Polissaker. (Från Grenna.) En egen ransakning. ,Grenna Tidning för Onsdagen den 19 Aug. meddelar nedanstående märkliga uppsats: ,Ransakning har förevarit och dom redan ej mindre än 2:ne gånger afkunnats öfver föröfvaren if den förut omtalade illgerningen i Slättäng unler Svalhult i Adelöfs socken den 9 Jum, då ett udrigt folk blefvo bestulna, ihjelslagna, och selermera boningshuset för brottets döljande uppbrändt. — Soldaten Fritzell, född på Visingsö, är häktad, såsom den der blifvit öfverbevisad hafva föröfvat stölden; men har säger sig hafva om natten brutit sig in i boningshuset, derifrån tagit nyckeln till uthusboden, hvarifrån utburits hvarjehanda lifsförnödenheter och klädespersedlar, sedermera hade boden igenlästs och nyckeln inburits i boningshuset, hvars dörrar blifvit stängda, och tjufven hade aflägsnat sig med det stulna; huru elden uppkommit, kunde han ej förklara. Under några dagar lefde Fritzell och hans hustru ett gladt lif, hustrun klädde sig grann, bjöd grannjvinnor att smaka at de stulna matvarorna; säden sändes till qvarn för malning o. 8. v. — Denna sistnämnda qvarnresa drogo misstankar på herrskapet Fritzell, ty den tiden kunde man på landsbygden kontrollera hvars och ens tillgång på säd, ty många tunnor funnos ej inom hela socknen; säden igenkändes vara stulen hos det mördade paret; vid visitation hos Fritzells upptäcktes hvarjehanda tjufgods. Den, som genom nitiska bemölanden lyckades upptöcka brottslingen, var de mördades arfvinge och gårdsbonde. Han förmådde genom sin enträgenhet kronolänsmännen Wiklund och Hård att anställa undersökning och häkta Fritzell. Besynnerligt att ej hustrun, som varit mannen behjelplig åtminstone att gömma och att gagna tjufgodset och till en början fräckt förnekade stölden, — besynnerligt att ej äfven hon senast häktades! En stor mängd saker, såsom kopparkärl och fjäderkläder, förvarade i uthusboden, saknas ännu, och antagligen har Fritzell med hustruns vetskap undandolt desamma. — Det är bevisligt, att dörrarne till boningshuset ej kunde utan stort larm uppbrytas. hvadan det gamla paret nödvändigt skulle vaknat om Fritzells berättelse här ofvan vore sann, och han den vägen inkommit för att taga bodnyckeln. — Oaktadt allt detta, som bland mycket annat talar för antagandet, det Fritzell först mördat och stulit samt sedan anlagt mordbrand — oaktadt allt detta blef Fritzell första gången målet förevar inför häradsrätten i Hullaryd genast frikänd från all skuld till mord och mordbrand, men dömd för inbrottsstöld till 6 månaders fästning; hustrun ändes helt och hållet. Åklagaren. gjorde ett örsök att få målet uppskjutet, men lyckades icke utan måste härom anhålla i hofrätten, som också genast återförvisade målet till ny ransakning, samt förordnade att obduktion å qvarlefvorna af de innebrända skulle företagas, samt några nya vittnen höras 0. s. v. — Nu förekom målet till ny behandling den 13 dennes. Parterna och de många vittnena voro kallade till kl. 11 f. m.; kl. 2 e. m. blefvo de förekallade, oaktadt en del vittnen hade öfver 3 mil att resa. Föröfrigt blef målet så mycket hastigare expedieradt. Fritzell blef äfven nu frikänd! Ransakningen var snart gjord, vittnesmålen upplästes ej, och högst få frågor ställdes på vittnena, och då åklagaren ville framställa frågor till dem, åthutades han af dombafvanden med orden: ,stå inte och håll några tal, det är jag som ransakar. I stället blef åklagaren tillsagd att gå ut och afstyra tröskning uti en närbelägen lada, derifrån ett doft ljud understundom hördes intill domsalen. — Då angifvaren anhöll, att vittnena skulle tillfrågas om Fritzells föregående mandater och hans hotelser att ihjelslå menniskor så afsnästes han med orden: ,det hör ej hit. — Obduktionsprotokollet innehöll, att hufvudskålen å mannen var sönderspräckt af ett tydligen mycket våldsamt slag, så antagligt vore det mord blifvit föröfvadt; qvinnans hufvudskål och öfriga qvarlefvor voro så förbrända, att obduktionen derå ej kunde leda till något resultat. — Af vittnesmålen framgick, att mördaren ingått genom et fönster i boningsrummet, ty osmält fönsterbly och glasbitar hade funnits utanför, der ena fönstret haft sin plats, men vid de andra fönstren hade fönsterblyet och glaset funnits hopsmält. Domhafvanden fäste ej synnerlig vigt härpå; förordnade ej en gång att det tillvaratagna fönsterblyet skulle förevisas. Åklagaren begärde uppskof för hörandet af 3:ne namngifna vittnen samt för hustruns tilltalande såsom delaktig i stölden. Men utan att någon uppmaning gjordes till Fritzell at bekänna sitt brott, och utan att vittnesmålen blevo kollationerade, afslogs hastigt och lustigt uppskofsanhållan, och Fritzell blef likasom förra gängen frikänd för mordet och mordbranden, men endast dömd för stölden. Så långt Grenna Tidning. ,Jönköpings Tidn. tillägger: ,, Förutsatt att berättelsen är exakt, kunna vi ej se annat än att en så exempellös vårdslöshet af en domare måste leda till en sträng räfst. (Från Helsingborg.) Rånet i Mörshög. Kroaolänsman Gyllensvärd Bjuf har vid anställd granskning hos en person : Vestra Karaby påträffat en mindre del af det ho: Kjersti Högfeldt bortrånade godset, deribland nå got silfver. Den person, hos hvilken godset fann: och som äfven häktades, lär vara känd såson särdeles vådlig och är genom ett utpregladt bof utseende lätt igenkänd. Kronolänsman Gyllen svärd har gjort sig känd för ett ovanligt nit at hålla efter tjufkanaljer. Helt nyligen lyckades de honom att upptäcka ett större tjuf band i S. Vram då bland andra en för allmänna såkerheten våd lig skräddare, vid namn Lundberg, strök inon lås och bom. AA — — Blandade ämnen. En qvinlig Blondin. Wienertidningen Nen freie Presse berättar: Den första produktionen a lindanserskan Euphrosyne Braatz på den s. k