Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 augusti 1868, sida 2

Article Image
LAAHC 10TCIHAL SKRULIC 1 IIY4IJ)L IEA 147 ommissioner. som borde med hvarandra å i direkt förbindelse. Earleu af Abergavenny, en åldrig medm af öfverhuset. har aflidit. Han var jdd 1792 och uppfostrades till kyrkans enst, emedan han var en yngre son. Ar 816 blef han prest och innehade intill år då5 åtskilliga prestembeten. Hans äldre roders död förde honom in i öfverhuset; kväl gjorde han sig mindre bekant som oliiker än som frikostig afhjelpare af de ittigas nöd. ; ITALIEN. Den päfliga regeringen har ännu alltjemt tor olägenhet utaf att hälla sina soldater amlade. Nyligen har den utfärdat ett irkulär till alla de administrativa embetsnännen, i hvilket det beklagas, att soldaerna fortsara att desertera från öfningsigret vid Roccadi Papa, och uppmanar mbetsmännen vid gränsen och i det inre f landet att iakttaga den största uppärksamhet. Ånsenliga belöningar utlofs till hvar och en, som sasttager en dertör eller anvisar medel, hvarigenom en adan kan gripas. Herdebref af liknande unehall bafva blifvit riktade till biskoparne och det lägre presterskapet. Värdet at en uwmt, som måste hållas samlad genom dyika medel, skall utan tvitvel i afgörandets igonblick visa sig vara mycket ringa. Banditbauden fortfara med sin framfart Kyrkostaten; mellan dem och de påtliga rupperna hafva på sednaste tiden mångaldiga strider förekommit. SCHWEIZ. talas om morOfU—ngland, är ställd till den frauska ,Gazette de France och lyder så: I går den 19 dennes) kl. 2 e. m. arresterades här en fenier, som hitkommit för att mörda drottnivg Victoria. Stor oro sräder bland de härvarande engelsmännen. Man tror, att denne fenier icke är den ende, som ankommit hit i samma syfte, och det påI Den skrifvelse från Luzern, i hvilken öket på drottningen af? l l j stås, att drottningen redan före sin afresa till Schweiz afvetat en sådan plan. SPANIEN. Hertigen och hertiginnan af Montpensier hafva nu på allvar slagit ned sina bopålar i Lissabon och äro fast beslutna att icke lemna denna stad, hvilka åtgärder spanska regeringen än mot dem ämnar söretaga. Sedau den spanska fregatt afgått, på hvilken de ankonnnit till den portugisiska bufvudstaden, öfverlenmade du till spanske ambassadören derstädes en protest mot landsförvisningen, hvilken i mycket liknar den, som infanten Don Curlos afven afgaf från Portugal, då han der beredde sig till strid mot dynastien. Det heter i den nu lemnade protesten bland ,Enär den kungliga befallvingen en 7 dennes icke innehåller några uttryckliga tillvitelser mot oss, anse vi icke lämpligt att afgifva sådana förklaringar, som vi skulle gjort, om vi öppet blifvit anklagade. Landet är i oro, revolutionärerna betjena sig af Eit namn som fana och göra det till mål för sina machinationer: dessa äro de enda skäl, som blifvit anförda för Eder olagliga och vår höga ställning förnärmande åtgärd, och detta har Ni helt öppet uttalat, för att än mera förnedra oss. Dylika tillvitelser förtjena intet svar. Men om vi ansåge lämpligt att försvara oss mot de under lätt genomskådliga anspelningar dolda beskyllningarne; om man påmiude os; om de pligter at loyaut, som man icke i vårt minne behöfver uppfriska. så skulle vi säga Ed. Maj:t, att om det olyckliga Spanien är i en svår ställning, hvilken vi af hela vårt hjerta beklagar, detta icke beror af oss. Man måste ävnu högre söka orsaken till den beklagansvärda oro, hvilken tjenat till förevändmng att landsförvisa oss. Hvarje gång ett folk hyser oro, lider det af något verkligt ondt; ty det gifves hvarken individualiteter eller namn, som äro mäktiga nog att tjena till fana eller att draga en nation med sig. Mot denna ögonskenliga kränkning af statens grundlagar och de eviga grundsalserna för rättvisan genom de åtgärder, som Ed. Maj:ts regering tillgripit, protestera vi på det bestämdaste, och detta utan att åberopa oss hvarken på vår rang, eller på våra familjeband. AMERIKA. De allierades nederlag vid stormningen af Humaita synes böra få ett afgörande inflytande på sakernas gång vid La Plata. De allierade hafva vid detta tillsälle förlorat 3,000 man, och samtidigt meddelas, att äfven de allierades anfall på fästningsverken vid Chaco misslyckats. Ehuru dessa ujpgifter endast kärröra från privata källor, är det knappast skäl att bervitla deras tillförlitlighet, enär de kommit från Brasiliens hufvud-tad. Genom de bär nämnda tilldragelserna hafva de at den allierade armeen med stor omsorg och med användande at dess sista reserver verkställda förberedelserna till ett afgörande slag mot fienden blifvit till ntet2jorda, och de af brasilianarne samtidigt gifna försäkringarne om, att Humaitas fall kunde väntas hvarje dag, gendrifua på ett eftertryckligt sätt. Det är lätt an iorutse, hvilket starkt inflytar de dessa nederlag skola utöfva på den allmänna opivionen i de mot Paraguay förbundna staterna. De brasiliauska kamrarne hafva redan i början af förra månaden nekat att bevilja ytterligare medel till kriget.

26 augusti 1868, sida 2

Thumbnail