nevånare hade då med sällsynt enhällighet uppuädt deremot och afslagit hans begäran. Han hade alltid längtat efter egendom, och då han blef förhindrad att öfvertaga någon löningsjord, hade han inköpt egendomen Fältarp, dels Jör att dergenom något tillfredsställa sin lust att försköna och sitt sinne för naturen, dels för att möjligtvis lerpå något förtjena. Med sin hustru hade han ej erhållit någon vidare förmögenhet, men genom sin verksamhet i härv. filialbank hade han kommit att blifva ansedd som en rik man och hade derpå zrundat sin stora kredit. Genom den Karlsonska katastrofen hade han slutligen blifvit så öfverhopad med göromål, att han försummat sina egna äffärer, och detta i förening med förluster och misslyckade beräkningar hade slutligen vållat hans ruin. Emellertid hade verkliga förhållandet med hans ställning blifvit okänd, och kunde han endast genom föreställningen att han var rika karlen förklara att det lyckats honom att så länge som skedde uppehålla affärerna. Då det emellertid nu :j längre kunde döljas att han förlorat sina penningar, förlorade han ätven sina vänner, hvilket var det hårdaste slag, som kunde träffa honom, och som förorsakat honom en bitterhet, som han i glada lagar ej kunnat ana. Man började nu tillita skanlalen mot honom, och då man ville tvinga. honom ill konkurs ansåg han sig böra begära afsked från sin rådmansbefattning. Nu yrkade han käromålets ogillande, då käranden ej grundat sin angifvelse på några särskilta fakta. Hr Kockum inlemnade sysslomännens berättelse, hvari uttrycket: ,det kan ligga hr Wåhlin till last att han fördröjt uppgifva till konkurs forekommer, och detta i förening med hvad hr K. ansåg hr Wåhlin i sin skrift hafva erkänt, neml. att han upplänat penningar, sedan han viste sig vara på obestånd och mera än han någonsin skulle kunna ersätta, ansåg, hr K. vara tillräckligt för att berättiga honom, som var en fordringsegare, att yrka ansvar enligt det lagrum, som i stämningen blifvit angifvet. Efter något tal om en vexel, som af Wåhlin skulle blifvit utställd, men aldrig blifvit i konkursen upptagen, m. m., öfverlemnades målet till rättens afgörande och efter öfverläggning afsades, att utslag kommer att afkunnas den 15 instundande September. — -—-— Wm J