Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 augusti 1868, sida 1

som hon hufvudsakligen tillskref Alma, då hon hade. ingen anledning att tro, det hennes handlingssätt ej varit fritt och otvunget. Ett djupt hat till Alma uppvexte nu i hennes hjerta, och hon kunde icke döja för sig sjelf, att hon med begärlighet skulle omfatta första tillfälle att hämnas på henne. Hugo delade sin moders känslor i detta afseende, ehuru de hos honom voro mindre starka och lifliga. Alma hade varit af intresse för honom, så länge hau haft hopp att komma åt hennes förmögenhet, men nu, då alla utsigter dertill försvunnit, ville han icke vidare tänka på henne, utan i stället sysselsätta sighmed något behagligare och något, som kunde inbringa honom större fördelar. Hugos ekonomiska ställning var icke särdeles god. Sasom löjtnant vid ett gardes-regimente hade ban inkomster, som endast motsvarade en ringa del af hans behofver, och hvad han ärft efter fadren hade till större delen förslösats under det halfva dussin af år, som förgått, sedan han lemnade Carlberg. Modern, som ej ville inskränka sitt kostsamma lefnadssätt, hade ej lust att göra större uppoffringar för hans skull, och nu, sedan Almas förbindelse med en annan var afgjord, såg hon sig om efter ett annat fördelaktigt parti. Men ett sådant var icke lätt att finna. Den unge grefvens smak för amuretter var temligen känd, och det slut, som hans bemödanden att erhålla Almas hand tagit, var ej egnadt att stegra hans aktier i damernas opinion. Dessutom var det för tillfället mycket ondt om rika arftagerskor ,,i markpaden. Efter moget öfvervägande beslöt gresinnan sig för att nedstämma sina anspråk och välja en ofrälse svärdotter, helst hon fruktade, att den unge grefven, om han längre förblefve ungkarl, skulle göra sig alltmer och mer omöjlig. (Forts).