Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 augusti 1868, sida 3

Blandade ämnem. Iifraddningsbeklädnad. Under pågående exposition i Havre ha naturligivis åtskilliga nantiska experimevter företagits. Så har man2vland annat, derstädes under en utfärd till sjös äfven profvat en ny amerikansk lifhergningsbostym. En korrespondent till A. B. skrifver derom: Hr J. B. Stoner, uppfinaaren i fråga, uppträder vå akterdäck. håller ett litet föredrag, hvari han örklarar sin uppfinn pgs fördelar, och underrättar att han och en medhjelpare skola ikläda sig hvar sin dräst och kasta sig i vattnet. Derefter börjar sjelfva påkladandet. Om bröstet spaunes först en Korkzördel, hvarester pådrages en beklädnad at zuttaperka, rock och byxor i ett stycke, samt en kapuschong att draga ötver hu vndei. A lt knäppes och spännes noga till, endast ansigtet och handerna förblisva obetackta. I en liten biecklåda, arrangerad så att den flyter på vattnet. finnes proviant för fl ra dagar, d. v. 8. kan inneslutas åtminstone. Ert snöre fästes vid densamma, hvars andra ända sastzöres vid ett om lifvet gående skärp, hvarefter man ej vidare bekymrar sig om densamma. Sålunda utrustade hoppa de båda experimemörerna i vattnet. Vid f.tterna fästade tyngder hålla dem i upprätt ställning, så att hufvudet och en del af bros et äro ötver vattnet. Medelst särskilda små inrättvingar kunna de likasom ro sig i hvilken direktion de vilja. Der 1 gga de nu de begge .skeppsbrutne, hala ibland sin medförda förrådslåda till sig, äta. dricka, satta upp en liten nödflagg till och med, som vid mörker kan utbytas mot en kulört lykta, och augbåten gör under tiden en lång tur omkring dem. Men hvad som tillika skall visas är att, vid ett langre uppehåll i vattuet, kläderna uvder kautshuksrocken äro fullkomligt torra jem e allt som finnes i fickorna, klocka, värdepapper och dylikt. De stanna således qvar i sjön, men frågan är att under tiden kunna angenämt sysselsätta publiken så att den ej blir otålig, och deriör vet också vår amerikanare råd. Från restaurationen ombord kommenderas nu upp brickor med Champagne Bordeauxvin, bakelser och cigarrer, som med ojem:örlig frikostigbet bjudas omkring och hvarat publiken, visserlisen i början litet överraskad och krusersam. snart gör sig till godo. Att detta skuile bidraga till att betydligt lifva siunesstämningen är klart; också blef konservationen allmän och animerad. Någon ,värd fanns icke. han låg som bäst i sjön, utan hvar och en betraktade sig som hemma hos sig och tog för sig hvad som fanus att till3. — och kyparne korkade oupphörligt upp nya buteljer, ännu långt efter sedan passagerarne uppbört att dricka, så att till slut en välvillig menniska fann sig föranlåten att söka hejda dem i deras ifver. ,Ah, ni förstår er icke på ,metieru, ni, ju flera buteljer som äro uppdragua. vous sa., desto mera förtjena vi, blef det uuderförslutet på den atbrurna rasen. Och våra .skeppsbrutne? Ja. de ligga fortsaande belt travkilt i sjön. utan annat sällskap än hvarandra och ett par fiskmåsar, som synas makta yfikna ötver detta nya slags fiskar. kring hvilka de slå allt trängre och trängre kretsar likasom tie skulle hysa några hemliga planer at i ett obevakadt ögonblick slå ned på dem. Efter mer än en timmas vistande i det våta elementet balas de begge experimentöerna ombord och helsas naturlig:vis med dånande hurrarop, lavde förmodligen lika mycket de lyckade arransememerna ombord som det lyckade experimenet. Men voro de som kommo ur Sjön torra, så blef det i stället vår tur att bli våta. Himlen hade nemligen, medan vi pimplade som bast, mulnat till. och under ett hallaude regn våudes stafven bemåt. 1818 års torka. En engelsk trädgårdsmästare neddelar töljande notiser om den utomordentliga torka, som var rådande under år 1818: Den 7 och 8 Maj 1518 var ett fullkomlizt skyall, som varade utan uppebåtl under trettiosex vjinmar. Jag bodde då i Hendons församling, och ågra lågt belägna hus i grannskapet blefvo öfversvämmade och innevänarne gingo ur öfra våingarna ut i båtar. Från deu 8 Maj till den 6 Auzusti hade vi hvarken en droppa regn eller lagg. Hela Maj hade vi klara Solskensdagar och alla morgnar; Juni och Juli voro brännande heta. Sprickorna i marken voro så djupa och vida, att det var nästan farligt att gå omkring ute på marken. Allting ble: törbrandt, lår och alla slag af boskap försmäktade, och vi fing iwritva närmare en mil (svensk) för att vania. ilveteskörden var präktig och inhöstades helt och nållet i Juli. Den 6 Augusti föll en lätt regnkur, hvilket upprepades några gånger under masaden. Den 4 September slog vädret om; då krjude e regntid. Följande vinter var mycket nild. Vi hade hvarken is elier snö under hela vinteru. Vindarne voro nästan desamma som i ir, mest ostliga, och stundom gående kompassen und under dagens lopp. Min termometer steg sI8 aldrig högre än 30 grader i skusgan, men i år bar den två gånger uppgått till 35 i skuggan. — —Gä— —A—U