talet var makalös. , Wor!d, som utkommer i Newyork, kommenterar talet på följande humoristiska sätt: Förklaring af principer: Jag tackar innerligt för det hjertliga mottagandet. Asit om rekonstruktionen: Jag har varit på resor i tvenne veckor och rest hela dagen. Hvad han menar om finanserna: ,,Och största delen af natten öfver bergen. Om negerfrågan: För att besöka vesterns slätter, som jag nu ser för första gången. Landets lysande framtid: Jag är ansträngd, utmattad, betäckt af damm och alldeles ur stånd att hålla tal Lysande slut: ,Jag tackar er, men ber er fritaga mig ifrån att underhålla mig med er i afton. Från London meddelas under den 17 dennes: Med hänsyn till den i alla tyska tiduingar omtalade planen om anläggandet af en fransk-amerikansk telegrafkabel, hvarpå Erlanger i Paris och Reuter i London påstå sig hafva erhållit uteslutande koncession, innehålla amerikanska tidninvar af sednaste postdatum följande upplysningar om deltagarnes antecedentia; 1) Erlanger är en måg till Slidell och var bankir för de konfedererade; 2) Reuter forvandlade genom sina falska telegrammer under upprorskriget nordstaternas segrar till nederlag och alla sydstaternas nederlag till segrar. — Dessa fakta antyda, att ifrågavarande företag blir fiendtligt mot Amerika. Detta bevisas äfven af det sätt, hvarpå den genom det kejserliga franska dekretet utnämnda kontrollkomitån är sammansatt; den består nemligen af Drouyn de Lhuys, hvilken som utrikesminister under det amerikanska inbördeskriget agiterade för att Frankrike och de andra europeiska makterna skulle intervernera till förmån för ydstaterna; vidare af viceamiralen Trehouart, som likaledes var tiendtligt stämd mot unionen, samt af Elic de Beaumont. En sammansättning af dylika mot Amerika fiendtliga elmeunter har en politisk bevekelsegrund. Amerika kar aldrig giva en Reuter och en Erlangei illatelse att föra sin kabel i land på ame rikansk botten. Erlanger har gjort sig skyldig till underslef mot amerikanska re: geringen, och denna kommer fördenskul sannolikt att koufiskera all egendom, at hvad namn det vara må, hvarat han nå gon in kommer i bestiving på amerikars! jord. — ——