rsots-gister. om 4 UTRIKES. FRANKRIKE. Bland de utnämnivgar, som skedde på apoleonsdagen, framhålles specielt erkeiskopen af Paris, som då blef storofficer f bederslegionen. Samma heder skedde residenten i lagstiftande församlingen, chneider, och jordbruksministeru Forcade e la Itoquetle. Inrikesministern Pinard ar blifvit kommendör, och redaktören at dningen ,,Pays, Paul Cassagnac, riddare, t hederslegionen. Den sistnämnda ur ämningen har naturligtvis väckt stort uppeende. ENGLAND. Angående de i går omnämnda väldsamha uppträdena i Tipperary (på Irland) krifves från London: ,I Ballycohey vid ipperary ligger en stor egendom, som r fördelad mellan 20 arrendatorer, hvilka dafva det bästa rykte om sig att vara Iriftigt folk och punktliga betalare. Denna gendom inköptes af William Scully, hvilen ville aftvinga arrendatorerna en öferenskommelse, som tillät egendomsegaen att efter endast tre veckors uppsagsing kunna drifva hvarje arrendator på orten. Dessa vägrade emellertid att ingå vå dessa vilkor. Han begaf sig derföre, utföljd af två förvaltare och nio beväpnade volismän, till Ballycohey, för att uppsäga samtliga arrendatorerna. Han stötte på motstånd; omkring 40 man hade sammannopat sig, och dessa gåfvo eld på honom och hans sällskap, hvarvid en förvaltare och en polisman dödades, den andre förvaltaren och tre polismän sårades, och Scully sjelf erhöll tre betänkliga sår. Det var en formlig batalj, ty de anfallna besvarade elden, men måste slutligen rymma fältet med qvarlemnande af sina döda. Efter den första undersökningen iuför rätta yttrade sig juryn sålunda: ,, William Scullys förfaringssätt mot sina arrendatorer är högligen att ogilla, och ju förr lagstiftningen gör sådana tilldragelser till en omöjlighet, desto bättre skulle det vara för landets fred och välfärd. AMERIKA. Angående den nyligen aflidne Thaddäus Stevens skrifves, bland annat, till ,, Köln. Zeit.: ,Det stora inbördes kriget var den anledning, som gjorde grunddraget i hans karakter — öfvertygelsen om alla menniskors likhet -till en mäktig driffjeder för bans handlingar. På ett i ögonen fallande sätt hade han redan vid ett föregående tillfälle låtit detta karaktersdrag framträda, i det ban som mediem af lagstiftande församlingen i Pennsylvanien öppnade krig mot frimurarne, förmenande, att dessa med sitt hemlighetsmakeri eftersträfvade att intaga en från den öfriga menskligheten afsöndrad ställning. Men ett fält, på hvilket han med större framgång kunde använda sina krafter, var — slafveriets afskaffande. Om Thaddäus Stevens kunde man vara viss — hvilket visserligen icke i lika mått gällde eller gäller om alla hans partivänner — att bau icke allenast med ord, utan äfven af hela sitt hjerta erkände negern som sin broder. Fremonts nederlag och Buchanans seger vid presidentvalet 1856 hade gitvit sydstatsinstitutionerna en frist. Äfven Lincolus val hade icke blifvit liktydigt med slafveriets undergång, om icke å ena sidan sydstatsbaronerna börjat kriget till skydd för sina då ännu knappt hotade rättigheter, och å andra sidan icke män sådana som Lloyd Garrison, Wendelle Phillips, Charles Sumner och ThaddäL Stevens begagnat tillfallet för att med för dubblad ifver predika ett korståg mot slafveriet. Det första kanonskottet mot Fort Sumter framkallade en fruktansvärd storm hos nordens folk, men denna gällde unio hnens upprätthållande — icke olafverietbekämpande. Då skiljde sig Sunmer och Wade, Stevens och Butler från den stora . mängden af sitt parti och förklarade, att lunionen icke kunde anses räddad, samt att freden icke kunde återställas, innan sydstatsbaronernas makt för alltid blifvit bruten genom slafveriets utrotande. Dessa oförskräckta abolitionister voro i början få, men de olyckor, som nordstaterna i i början hade under kriget, ökade deras antal, intilldess den ärlige Abraham Lincoln lutgaf sitt dekret om slafveriets totala af skaffande. ) General Grant, hvilken — såsom bekant är — är det radikala partiets kandidat vid det förestående presidentvalet i Förenta Staterna, har företagit en rundresa till sina valmän i de särskilda staterna. Tidningen ,,Courrier des EtatsTunis, som tillhörer de demokratiska organerna, och som — iillfe lje deraf — är motståndare till generalen, beskrifver på ett förlöjligande sätt hans ankomst och vistelse i staden S:t Joseph uti Missouri. I Berättelsen lyder sålunda: ,, Generalen ankom, åtföljd af generalerna Sherman och Sheridan, i Fredags till S:t Joseph, der sde på stationen mottogos af en stor mängd menniskor. Under allmänt deliagande samt under artillerisalvor och afhränning saf glädjebloss, fördes de till Pacifle house Eutusiasmen var för öfrigt icke odelad I hurraropen för de berömda gästernö blandade sig äfven starka hurrarop för Seymour och Blair; flera gånger var de Svärt att afgöra, hvilka som voro de tal rikaste och starkaste. Omedelbart efte I ankomsten till hotellet visade sig de tre I seneralerva på balkongen, der de ånyc I blefvo helsade med bifallsoch hurrarop bet var ögonskenligt, att det bland mäng. den fanns ett fiendtligt parii. Genera ÅGrant, som uppgaf sm vanliga stumms roll, blef presenierad för folket af öfverst Uarbine och höll derefter följande korte tal: ,Jag tackar er innerligt för det hjert liga mottagandet. Jag har varit på reso! si tveppe vegkor och rest hela dagen sam —— — — — —