Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 augusti 1868, sida 4

tiskussion behandlade, hvarjemte en för iskerifarkoster särskildt anordnad kappsegling kommer att utföras. Oaktadt hafsfiskets stora vigt för alla kustlänler, hvilkas enda näringskälla det ofta är, har letsamma hittills endast i ringa mån varit föremål för mera allmän uppmärksamhet, hvaraf också följden blifvit, att denna näring. i jemförelse med andra inom vårt land, gjort föga framsteg och änun befinner sig på en långt ifrån tillfredsställande ståndpunkt. Först under senare tider har man inrymt densamma en plats vid de stora verldsutställningarne och vid de enskilda ländernas industrioch landtbruksmöten. Men den kraftiga väckelse, dessa utställningar utöfvat på andra näringsgrenar, har verkat föga på Fiskeriernas utveckling, enär dess idkare sjelfva icke haft tillfälle att besöka dessa utställningar och således hvarken fått taga närmare kännedom om de framsteg och förbättringar i deras yrke, som deraf kunnat inhemtas, eller med yrkesbröder ifrån andra länder utbyta iakttagelser och erfarenheter. För att i vidsträcktare mån bereda fiskeriidkare tillfälle till detta ömsesidiga utbyte samt hos dem väcka en nyttig täflan, har man omsider föranstaltat utställningar och möten, uteslutande egnade åt denna näringsgren. Då erfarenheten från de fiskerintställningar, som hittills bållits i Amsterdam, Aalesund, Bergen och Bonlogne, fördelaktigt vittnat såväl om det intresse. hvarmed fiskeriidkare dem omfattat, som ock de utvidgande insigter i yrket, de deraf inhemtat. har Göteborgs och Bohus Läns Kongl. Hashållningssällskap beslutat föranstalta en dylik utställning i Lysekil instundande höst samt uppdragit åt undertecknade, Bestyrelse, att för ändamålet vidtaga erforderliga åtgärder. Med anledning häraf tår alltså Bestyrelsen till deltagande i detta möte vördsamt inbjuda alla Fiskerinäringens idkare och vänner, såväl inom detta och det angränsande Hallands lån, som ålven vid södra kusten at Norge. Utställningen öppnas i Lysekil Onsdagen den 2:dre och afslutas Fredagen den 4:de September, samt omfattar alla till fiskeriet hörande föremål, fördelade uti klasser, med prisdomare för hvarje klass. Belöningar i medaljer af silfver bronz, större och mindre premiebelopp samt ,,mentions honorables komma att utdelas. Första klassen innefattar fiskredskaper och materialier tör deras tillverkning, samt allt annat, svm till fiskets bedrifvande hörer. Audra kla fiskeriprodukter af alla slag. Tredje hk fiskodlingsföremål, modeller, skrifter. urtor m. m. som till fiskerinäringeus betramjande kan anses nyttigt Vilkor för belöning i 1:sta klassen äro: att pris finnes asatt hvarje föremål, som är till salu, och, såvida det är ett fabrikat, att utställaren utför beställningar till samma pris; i 2:dra klassen: att utställaren sjelf beredt eller låtit bereda den utställda produkten; i å:dje klassen: att endast utställarens eget arbete eller uppfinning prisbelönas. Prisdomare utses för hvarje klass, 2 af mötets bes y else och 3 af mötets medlemmar. För erlnandet af kahppsedlingen. äfvensom dermel sammanhängande prisbelöningar, kommer bestyrelsen att vidtaga särskilda för lokalen och förhällaudena lämpliga åtgärder. GERHARD von YHLEN, Ordförande. G. Melin. A. N. Widell. J. N. Sanne. G BE. hundsen. Berj G. Hlon. G.J. Sundberg Otto Lenbom. Hobtt Nordvall. N. Backlin. Tnor Klase. M. L. Stranne. Olof Berndtsson, Frägor, som komma att afhandlas under mötet. 1. Äro esenrans-tÖ en ogar af redskap och farkoster nyinga för fiskraruet Om så är, hura ästadsomma sådana? 2. Hvilka fel begås vid behandling af den Bohusiänska Banbsisken. och buru införa en fullt ändamålsenlig beredning af densamma? 3. Hvilka åtgärder kunna vidtagas för att befrämja Bank fisket? 4. livröre begagnas Garnfisket så litet i Rohuslö och hvitk-un ersarenbet har man om detta siskesätt, jen fördt med krokfisket? 3. HHvika ålgäder böra vid agas för att förse städerna vid våra kuster samt fiskmarknaden i det inre af landet med jemnare tillförsel af bättre vårdad färsk fisk? 6. Ivariöre rökes icke aul och annan fisk i större mängd hos o-s. då sådan bebanding år vanlig på audra ställen. och buru befrämja denna beredning? 2. Har man rågon erfarenhet af fsks bevarande uti is och em bandel dermed? och buru åvägabringa en sädan i större utsträckning? 6. flvarlöre tallberedes icke Skarpsill (hrisslinz) härstädes, då denna beredniog brukas i Norge och der lönar sg? 9. Hvilka förslag kunva framställas för befrämjande af Silllisket i gränsvattnet mot Norge och i alimänbet för de samfäldt bedrifna fiskerierna, med särskildt sästadt afseende på mellaurikslagens för dem menliga be-mmeserr 10. Har man någon erfarenhet om båltre sisbredskap e ler om nya för oss obekanta fånssimetoder, och bvika böra i sådant fall föreslas till antagvarde ? 11. lvad erfarenbet bar man al den uti Kongl. M jäs nådiga kypgörelse af den 10 Mars 1865 föreskrifna freduingstiden och af bestämmelserna for Hummeroch Ostronfisket? Ä 12. nH resultat af Ostronadling kan anföras och buru uppmurta tul en bävre värd af Ostronzseundeur 13. Hvlka fel vidtäda våra nu brukliga fissertarkoster. och buru befrämja byegardet af fuilt lämpliga sådana? Anses Konsumtionsföreningar eller bolag för i köp af åj etörnbas de Bohöslävska äsk r.-sambällkn ingy ämne tillvara 15. ae äei ch anna sasifall och apnan spilleifg. som taga och bereda Saeed alt bör deta ok 8:mlas på fisklägena. och pu u. bör dena sker 16. FIn , nåsot godhändt medel att .:utAA den skada, som anställes of skefppsmasken? 17. Huru kan man införa en bätre vård om Laxfiskorierna och befrämja Laxodingen. 18. Kan nppfödanve af Hummer och bafsfisk uti särt land betala den kostnad. som serpå nedfäeU-es. och bvilka svärigheter möta lör införandet al denna indusr(1:013). nad sn Kn