Jordbrukssdatistik. Ur det Sammandrag af Länsstyrelsernas femärsberättelser för åren 1861—16865, som blifvit utarbetadt af Statistiska Centralbyrån, meddela vi, efter St. Dagblad, följande data: Efter angifvande af hushållningssällskapens uppgifter öfver utsäde och skörd sunt kritik häraf och jemförelse med de från andra källor tillgängliga uppgifter om export och import samt om en del af förbrukningen inom landet anställer centralbyrän en beräkning öfver det sannolika skördebeloppet år 1865, från hvilken det må nämnas, att nämnde års skörd kan antagas hafva lemnat tillgång å stråoch trindsäd af 16,000,000 tunuor, nemligen: till utsädee. 2.60 1.614 t:r, 5 föda åt befolkningen . 10. 136.652, 5 föda åt husdjuren .. 1, 196.965 bränvinsbränning .. 222.240 ,, 5 export ulöfver import I, 618,936 ,, samt i förråden eller till syllande af brist i ofvanstående konsumtionsberäkningr... 223.593 och att skörden af potates utgjort omkring 1 1,000,000 tunnor, hvaraf 1.369.249 t:r till utsäde påföljande år och 1, 722, 616 t:r till bränvinsbränuing. Sammandraget omfattar vidare: statskontorets omdömen om skörden 1861—1865, sädespriserna enligt årsmarkegången 1861 —1865, väderlek, såningsoch -skördetider, skördens beskaffenhet och vigt, tillräcklighet och otillräcklighet för de särskilda länen, allt år 1865, hvarefter det öfvergår till meddelande af några upplysningar öfver boskapsskötseln, hvaribland en tabell, länsvis, öfver. de vid 1865 års slut underhållna kreatur, hvilka, i rundt tal; för hela riket beräknas till följande belopp: 440,000 kästar ), 286,000 oxar, 40,000 tjurar, 1,189,000 kor), 428,000 ungnöt under 2 år, 1,600,000 får, 136,000 getter, 404,000 svin och, ensamt i Norrbottens län, 139,400 renar. I samband med uppgifterna öfver kreatursstocken redogör centralbyrån äfven för skörden af hö och halm samt tillgången af ladugårdsalster för förbrukning. I öfrigt märkes en sammanställning af uppgifterna öfver brukningssättet i landets skilda delar. Deraf framgär, att det gamla tvåoch treskiftesbruket ännu har en betydlig öfverhand i rikets mellersta län, samt att ensädesbruket är det rådande i de norrländska länen, men att vexelbruk blifvit ganska allmänt infördt i Malmöhus län samt i allmänhet å större egendomar i de flesta öfriga län, åtmiustone att man der med ifver arbetar. på öfvergången från det uråldriga till ett mera rationelt brukningssätt: Under år 1865 antagas omkring 58,000 tunnland hafva blilvit nyodlude samt omkring 27,000 tunuland torrlagda genom vattenafluppning. Å frågan om vidd af underdikning har något nöjaktigt svar ej kuunat för detta år af hushallningssällskapen lemnas, men möjligen öuskvärdt vore, om man skulle kunva erhålla uppgift a den hittills täckdikade arealen, samt sedermera för kommande år den areal, hvarå under året denna jordförbättring egt rum. Från flere län uppgifvas ängsvattning och mergling hafva buitvit utförda, den sednare hufvudsakligast i de skåuska länen. Pa ett annat ställe i sammandraget finnes en tabellarisk framställning af landtbruksingeniörernuas förrättningar, hvaraf inhemtas, alt under femärsperioden i sin helhet dessa förrättningar afsett, bland annat, omläggning och afdikning af 69,947 tunnland åker och äng, odling af 10.448 tunnland högländt mark, odling af 111,720 tunnland kärr och mossar, ängvattningsanläggning å 8,357 tuanland samt indelning till vexelbruk å 3, 864 tunnland. I en statistiskt-ekonomisk afnandling öfver jordbruket bör naturligtvis ej saknas data ötver priset å den urbetskraft, hvaraf jordbruket har behof. Af hushållningssällskapen har ock derföre begärts uppgifter å beloppet af vanliga årslöner för tjenare, å värdet af stat och lön samt å dagsverkspriser. I en tabell sammanställas dessa uppgifter summariskt för hvarje län. Deraf framgå ganska betydliga vexlingar härutinuan såväl de särskilda länen emellan som inom ett och samma län. Den lägsta årslön för dräng, 50 rdr, uppgitves från Kronobergs, Hallands, Elfsborgs och 1