och Kållek dol ÅtiitfåÅ UF älGlLAsÅilnlf S i man icke annat än tacksamt erkanna detta törtag, som, ovanligt nog, då det är utfördt med all männa medel. synes vara förenadt med hushållning och omtanka i planen. Beklagligast är at platsen är vald så föga lämplig, för att icke säg; alldeles olämplig för andamälet, emedan jordmanen består at ofruktbar sand och läget är öppet. utan skydd från någon sida. Också tyckes anIaggningen redan lida af dessa orsaker och är de derför jag vågat begagna ordet misslyckad, som man visst icke har rättighet utsträcka till arbetena eller planen deri. Huset. uppfördt af tegel, innehåller, utom rum för trådvårdsmästaren, goda kallare, i hvilka finnas eldstäder t ll värmeledningar ne tör växtoch drifbuset, hvilket, afseende endast mindre ömtåliga växter till utplantering om somrarne så kalljord vid stationerne. synes fullt ändamålsenligt. För prydligheten i arkitektoniskt afseende är ötver hvarje gafvel anbringad en mindre tornbyganad, hvilka båda äro förenade af en vind till jörvaringsrum för frö och rötter. Tradgården omtattar ett och ett hal t tunnland, iodeladt i åtskilliga med unga tråd och andra växter planterade dvarter. samt några bankar för uppdragande af blomplantor, och lär ändamålet vara att af dessa växter och träd, sedan de bifvit behörigen utbildade, örse stationer och öfrige boställen i det trafikdistrikt. som omtattar väsen mellan Gåteborg och Örebro, äfvensom att etterhand utdela fruktträden, förädlade, som premier till banvaktare. hvilka visat nit i den del at sin tjenst, som päraf beröres. Sjelfva denna tanke bevisar, att man inom en styrelse öfver ett staten tillhörigt industrielt företag har glädjen rakna personer, hvilkas omtanka sträcker sig utom sferen at deras dagliga sysselsättning, något hvarpå våra tjenstemän icke alltid lemna oss bevis. Valet af platsen bör möjligen icke heller tör mycket klandras, då omständigheter, hvilka brefskrifvaren icke kunna fatta, gjort hela planen om iutet. såvida jord hartll måst inköpas, då deremot den un begagnade befanns bland den för jernvägens behof redan förut exproprierade. De delar af landet, som genomskäras af jernvågarne skola framdeles tacksamt erkanna den nytta, som utspridandet af adla tuktträd och för ögat behagliga buskväxter astadkomma; men underligt törefaller det betraktaren, att, då en styrelse verkar i denna syftning, en underordnad tillåtes så illa som nu sker behandla de unga utmed största delen af jernvägslinien haromkring planterade träd, derigenom att desamma genom oupphörligt stympande tvingas blif va dvergartade buskväxter i stället för prydliga träd. Att jernvägen och den deraf lättade kommunikarionen till största delen bidragit till att, hvad vi pu betraktat, kunnat på denna ort uppvisas, lärer väl ingen vilja bestrida; att den å ven, i trots af de mörka spådomar, som vid dess anläggning deremot utsiuwgades, höjt handeln och visat så många nyinflyttade tamiljer vägen hit, lärer ock få lof att medeilvas, då den, som med någon uppmärksalnhet töljt stadens utveckling, snart ser af de höjda hyrorna och af de många nya eller reparerade husen. att de trefliga våningarne inom dess nymalade väggar numera icke bel hyresgäster utan tyertom äro ifrigt eft handeln, trots den sednare tidens friare laastifining eller kanske just i töljd deraf, årligen tillväxer, derom bära de väl ordnade handelsbodarne med sina fullständigare lager och välmående egare ett ojälakrigt vittuesbörd. Att ett boktryckeri med egen tidning, en afdelning af länets enskilda bank, sverk m. m. m. m. under loppet af de sednare åren här blifvit införlifvade med rörelsen och nödvändiga för utvecklingen af de allt mer stigande pretentionerna på komfort, som met följa ökad välmåga, äro äfven följder af det framåtskridande, hvars uppkomst man finner utaf lättheten att förslytta sig och sina behof ifrån exa orten till den ra, Bland de näringar åter. på hvilka den sednara tidens förbättrade kommunikationer icke synas ha inverkat. äro de i denna stad sedan gammalt dritne garfverierne. Denna rörelse bur länge varit hemmastadd här, och det fabrikat, som deraf utgått, alltid med berem omvämndt och etersökt. öm icke denna rörelse tilltagit har den dock biwehallit sig i sin fordna utsträckning liksom den laggt sig tillzodo de usa uppfinningar, hvilka i denia väg under tidernas lopp blitvit gjorde. Så finna vi uti den fabrik, som eges af br Berggren, Ångans kraft tillgodogjord för barkens sönderkrostande. Det årlica tillverkningsbeloppet ufpååt, till A0 å 45 tusen rdr vid de större af dessa garfverier, som SCenam sin verksamhet lemna tillfalle til så många arsetALLS utkomst, (Foris.) — Nyköping. Nya grufror. Fabrikören L. F. Lardeon i Stockbolim li:ar, berättar Södermanl. Tidnirg. inmutat 4 prmtan edningar, på kungsgården Ribbingelunds egor i Kjula socken af näninda län, och börjar i dessa dazgar bearbetsingen af dessa grufvor, som hufvudsakligen lära iuULÅIa Bvafvelkis. — xalnan. Bergoljebolag. Sedan teckningen af aktier i Boda akticbolag för bearbetning af nya bergoljearleduingar i Dalarne redan är färdig, så att bölaget i enlighet med den af K. M:t fastställda bolagsordning kan träda i verksamhet, är bolaget sammankalladt till den 27 Aususti, för val at styrelse m. m. — I1II-FUgDOLrg. En konsert af 200 sol-fasängare trån Skånes landsbygd. under ledning af direktör B. V. Hallberg i Landskrona, lärer komma att gifvas i Helsingborgs kyrka Söndagen den 29 dennes. Grödun på Hv.n, som redan är inbergad. bar 1 år blitvit, hrad värsaden. betrassar, ungefär haltten mindre än under vanliga goda ar. ben sålunda proportionsvis bättre än i det ötriga Skåne, hvarest qvanutiteten beräknas öfverhufvudtaget endast till omkring 1. eller 5 af hvad det blir under goda är, säger Öresundsposten. — Malmö. Frälseböndernas missnöje. Landshosalug v. Troil har, åtföljd af laultssckreteraren Krook, af: est till Sydöstra Skåne, sjelfva härden för det fortsatta missnöjet bland skånska trälsebönderna, och stämt bönderna inom Bökvesta, Bromma, HBorrie, Högesta och Baldringe socknar att möta i Sötvesta skolhus. I kalle!sen heter det: Sedan många veckor tillbaka fortgår ibland eder en sorglig förvikelse. Lockade at illasinnade förledare, som i fräåweta rummet sökt åtkomma edra penningar, hpafva icke allenast flera bland eder framställt anspråk på eganderätt till den af dem innebatvande jord, men de hafva derjemte trott sig ostraffadt kunva upphöra med den arbetsskyldighet, som den enligt komrakt tör denna joru äli ger. — T en välvillig kungörelse af den 7 Juli detta år bar jag sökt att genom saderliga råd bringa eder till besinning. Denna kungörelse har dock icke medfört all den verkan, som dermed var afsedd. Det är derföre min pligt att ännu en gång sö varna eder, innan I oåterkaleligt blifven dömde med all lagens stränghet, innan all mö lighet tör eder upphör att afvarja de vådiiga töljderna at edert handlingssätt. Jag bar af sädan avledning utsatt detta sammanträde, för att bereda eder ett tillfälle att, i närvaro af edra husbönder eller deras ombud, kunna med mig sS0mmankomma, och för att aninn en gång. innan det blitver tör sent, inrär eder uttala ett varningens och klokhetens välvi liga råd. Mir.st skulle hållas i Måndags. EIds åda. Egendomen Waran vid Tosekow nedbrann sistlidue Fredag. Elden uppkoru dervigenom. att Åb, försökte bränna bort sotet Uen Å ått Åitwiser andamäl ett parti ris och å