Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 augusti 1868, sida 1

TÅieämnt DNINGENS BOLAGS TRITCKERIL.) AAAA ———O—————-m-mm—mn—c————ctnc kasse for Kjöbenhavn og Omegn. Det var också en djerf tanke. Den gamla sparbauken var ett solidt, grundmuradt etablissement, som egde millioner till sin disposition och åt hvilket mångfaldiga års orubbade bestånd gifvit en viss häfd på att uteslutande emottaga folks sparpenningar. IIearje morgon på expeditionsdagen uppställde man sig i queu utanfor kontoret, endast för att få ett nummer, som slutligen efter flera timmars väntan skulle bereda en inträde i helgedomen. Och med ett sådant ,bemoostes Haupt ville den unge ,,Kieck in die Welt konkurrera. Det ginge aldrig väl! Men de, som påyrkade, att ,.B.kuben äfven skulle vara en sparbank, resonnerade på följande sätt: för det första skadar konkurrens aldrig, och specielt kan den gamla sparbanken ha godt af en ung och dristig konkurrent, ty mycken gammal slentrian förefanns i et. blissementets affärsgång. Genom att altså sö ja för en suabbare och mindre omständlig expedition och genom att för det audra erbjuda insättarne större fördelar än den gamla sparbanken, hoppades de, att försöket skulle lyckas. Men det var ingalunda dessa argumenter, som träffade hufvudet på spiken och förmådde styrelsens majoritet att bifalla sparbankens upprättande; det var tvertom genom att fasta dess uppmärksamhet vid, att äfven för intressenterna i barnoch älderdomsförsörjningskassan en dylik sparbank skulle vara af betydelse, i det dessa skulle kunna spara och samla de stora summor, hvilka de skulle ivbetala till de för tnämnda kassorna, med ti lhjelp af den sednare. Så gaf man då tillåtelse till upprättandet af sparbanken såsom en rent interimistisk institut on, hvars uppgift närmast var att understödja ,Bikubeus båda andra hufvudsyften. De fördelar, hvilka den nya sparbanken erbjöd sina insättare och med hvilkas tillhjelp den ville locka dem till huset, voro: att gifva en ränta af 3!; Z (den gamla sparbanken gaf endast 3 x) att berakna räntan pr dag istället för pr månad, samt upprättandet af en premiekassa. När nemligen en insättare under 10 på hvarandra följande år minst fyra gånger åriigen ökat sitt konto med tillskott, erhåller hau vid det 10:de årets utgång en premie. Denna lås genom att taga 10 Z af behållningen i en reservsond och fördela denna summa mellan insättarne i förhallande till enhvars insatta kapital. Den första utdelningen egde rum förlidet år och gaf anledning till en rätt komisk. liten händelse. Om jag minnes rätt, var det endast omkring 40 insättare, som visat sin ihärdighet genom att vidmakthålla insättningarne i 10 år, och det var derför en ej alldeles obetydug summa (7, 668 rgsdli), som skulle fördelas mellan dem. B and dessa befann sig äfven ,,.Bikubens direktör. Men vid fördelningen visade det sig, att direktören sjelf missuppfattat sällskapets stadgar. Det torde nemligen observeras, att bestämmelsen lyder, att man ska.l föröka sit kapilal genom insatser minst fyra gånger ärligen, eller med andra ord, att man under det första året ej skall göra fyra, utan fem insättningar. Till lycka för direktören, som endast gjort fyra insättninvar första året, dömde man emellertid icke efter lagens bokstaf, utan efter dess auda. Hur gick det nu för den nya sparbanken? All början är, som bekant, svår, och första dagen var det naturligtvis icke den trängsel för att få sina penningar deponerade, som mnu för tiden, då bien svärma muntert kiing kupan och flitigt tillföra honung. Pa den tiden bodde mån ej på egen grund, utan hyrde lokal i ett hus en trappa upp, ehuru riktigt nog vid samma gata, der nu den ståtliga egna byggnaden reser sig. Första dagen sutto altså direk ören och bukhållaren på kontoret. Böckernas rena hvita blad lågo i jungfrulig oskuld framför dem; de sågo på hvarandra och tittade emellanåt ut genom fönstret, för att se efter om ej någon skulle komma, så att kontraboken AS 1 kunde göra sitt inträde i verlden. Sent omsider kom en af Köpenhamns ,.berömda personligheter, en gammal klädmånglare, bekant för sina fejder med gatuungdomen. IIan ville anförtro sparbanken en femrigsdalers-edel. Denna har förökat sig bra sedan den tiden, i det den vuxit till ett kapital på 7.074.464 dir. danskt och en reservfond på 76,652 rdlr. summa mynt. I stället för kontraboken Åå l tinner man nu kontraboken Ag 71,479 eller ett nummer i graunskapet deraf. Det kan vara rätt intressant att se, hur man kommit så långt; ,siffror tala, heter det ju. År 1857 var ,,Bikubens hela omsättning 60.000 rgsdlir, år 1858 1 2 wmillion, 1859 — 6(, millioner, 1860 11 millioner, 1861 18 millioner, 1862 2e23 millioner, 1863 och 1864 30 millioner, 1865 -3n32 millioner, 1566 37 millioner, och 1867 —44 millioner. Ätven på ett annat vis kunna vi få en tydlig föreställning om det sätt, hvarpå etablissementet gått framåt. Då kontraboken M 1 blifvit utfärdad, inträdde åter en liten stagnation i expeditionen, och under hela tiden från deu 1 Augusti 1857 till nyåret 1858 förekommo endast 1,500 kassaexpeditioner, eller i genomspitt 10 om dagen — det kunde nog medhinnas. Men under årens lopp ha deras antal vuxit betydiigt; den gamla lokalen blef för liten, ,,B.kuhen hvogde sio sgsam förut näm Å