Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 augusti 1868, sida 3

Väderle och äxten. Ajenysås den 15 Augusti. Värmen var sårliden gårdag i hög grad tryckande. Termome tern visade redan kl. 10 t. m. 30 gr. och vid middagstiden Å.3212 gr. i skuggan, — På e. m. utböt ett härtigt åskvader. åtlöljdt af strida regnskurar, hvilkas innehåll begärligt uppslu vår efter nederbörd så lange trängtande j rd. Skörden af alla sädesslag, till och med hvete och ärter, kan anses häromkring med denna ve kas utgång i det närmaste fullbordad. Den har i allmänhet så väl till korn som halm utfallit under medelmåttan, och förmånligare kunde resultatet gerna icke blifva. då jorden icke fått någon egentlig rotblöta, sedan sädden verkställdes. Att potatis-växten, vid hvilken man till sör kort tid sedan fastat de bästa törhoppuingar. icke komm tt hålla hvad den lofvat, enär rotbildningen visar sig ytterst klen, är en klagan, som förspörjes från mer än ett håll. Kusmar den 12 Anausti. Från en församling på östra kusten af Öland skrifves so jande: Vi hafva nu nästan allmänt slutat skörden för året, men det är med stora bekymmer mången här ser framtiden an. Den råg, som icke vuxit på de mest af torkan lidande ställena, gitver väl i spann, men de fiunas, som under vanliga år bruka skörda 4å 500 trafvar, och i år blott 40 å 50. Under sådana förbållanden, huru reda sig med kreaturen, då kornet derjemte blifvit af endast 2 å 3 tums längd, lemnande således ringa foder? Det korta strået är ock derjemte svårt att berga, så att äfven en del at säden går förlorad — minst utsädet — såsom qvarliegande på åkern. Under försöket att skörda hvad som vuxit i möjligaste måtto väl, har man kommit att tänka på behofvet af någon slags anordning, hvatigenom säden hindrades att vid afhuggningen falla på marken. En bondson i Löths törsamling har och gjort försök dermed och lyckats öfver förväntan väl. En at jerutråd förfärdigad låda, klädd mel väf och stad vid lian, upptangar den afhuggna säden. Skada dock att denna anordning för i år kom något sent, annars torde genom dess auvändande icke så litet blifvit bergadt, som nu betäcker akrarna. Ystad den 14 Augusti. Skörden häromkring snart inbergad, emedan på de flesta ställena v säden blifvit mogen samtidigt med de örriga desslogen. Hvete och råg, som lemna en serdeles god afkastnivg, äro af bästa beskaffenhet och vigsen är relativt taget ganska betydlig — omkring 5 å 6 procent högre än vanligt. Rorn och hafre lemna deremot en skörd, som ar under medelmåttan. Åven dessa sä lesslag äro emellertid rena och vigtiga till kärnan, hvaremot strået är kort och outbildadt. I sammanhang härmed nämnes, att flera törständiga jordbrukare beslutit sig för att i år aftrö ka säden på det gamla vanliga sättet, eller med handkraft. och icke maskinmessigt med tröskverk, hvilka alltför mycket sö dersi-ka halmen och dymedelst göra den mindre dryg. Rotfrukterna anses — helst om regn ej för länge utevlir på den starkare jordmånen komma att lemna god alkastning, då ett motsatt förhållande ir att emotse på den lättare jorden — den annars mest tjentiga för potatisodling. Gefle den 13 Augusti Den långa, växtligheten örlamande. torkan afbrårs ändtligen i går genom it flere tim nar under eftermiddagen sallanue ymvigt resn under aska, som atskilliga gånger lät höra sig. Så väl det törut alldeles utpinade höstbetet som rotfrukterna skola utan tvifvel genom det rikliga regnet vinna en högst behötlg förkof an, synnerligen som nederbörden i dag är efteröljd af en tör växtligheten synnerligt gyuusam temperatur.