l-mena Slesvig och Holstein. Som sådan visade h en särskild förkärlek för att hålla tal, hvilka do ofta gåfvo tidningarne anledning till bittra kri å-ker. Efter krigets början i Juni 1866 besatte Ma i-teuflel Hannover och blef med sin division stäl IJunder general Falkensteins öfverbefäl, hvilk kommenderade Mainarmåen. Genom en kungl order af den 12 Juli blef Manteuffel i st. f. Vog v. Falkenstein högste befålhafvare öfver Maina a m6en, General Falkenstein mottog denna order 20 Juli efter en mängd lyckliga bedritter och len nade åt efterträdaren den lättaste delen af det vär la som hans armå hade att uppfylla. General Mai 3 teussel fortsatte företrädarens segerrika framry dskande. Han hoppades blifva belönad för sina tjel ster med en dotation, och regeringen var visserl gen benägen dertill, men deputeradekammaren oc T den allmänna regeringen voro så förklarade mo 1 ståndare till denna tanke, att dotationslagen må -hända skulle blifvit förkastad, om regeringen hål SSK lit derpå. Manteuftels namn blef derföre icke upp taget på listan, och Vogel v. Falkenstein fick sam ma dotation som Steinmetz och Herwarth. Ffte att hafva utfört en diplomatisk mission vid rysk hofret, drog sig Manteuffel nu tillbaka från akti tjenst, och man antog hans politiska bana vari sslutad. Hans återinträde i tjenst betecknas nu son en händelse, hvilken har mera med politiken är armåen att göra, enär generalen alltid varit an hängare till det feodala partiet och en vän af al liansen med Österrike. ÖSTERRIKE. Skyttefesten i Wien har icke gjort något godt intryck i Ungern. Orgåanen fö den ungerska riksdagens majoritet, som tillshör Deak-partiet. — ,,Pesti Naplot — i innehåller en artikel, som lemnar upplysning om grunden till denna ovilja samt om den ungerska uppfattningen af dualismen. , Nåplo förklarar rentut, aft Ungern ner sig såradt och varnadt genom tilldragelserna i Wien. Tvenne fall kunna inträda: antingen tränga de tyska enhetssträfvandena genom och det tyska Österrike uppgår i det hela eniga Tyskland; då måste Ungern, som icke får låta sig föras bort af den tyska rörelsen, konstituera sig till sjelfständig stat under sin egen konung. Eller också föredrager det tyska Österrike att upprätthålla den österrikisk-ungerska monarkien som en afsöndrad europeisk stormakt, och då måste Österrike af ga sig sin traditionella politik, neml. hvarje inblandning i Tysklands angelägenheter. För att Ungern med större säkerhet skall kunna gå alla eventualiteter till mötes, mäste Dalmatien och militärgränsen genast införlifvas med den ungerska kronans länder, så att den heliga Stesanskronans ike genom asskiljande från den österrikiska monarkiens öfriga länder kan bevara sin lilskrafekITALIEN. Tidningen ,,Amico del Popolo, som utkommer i Bologna, meddelar följande bref från Garibaldi till ,patrioterna i staden (med anledning af hans son Menottis giftermål): Caprera den 29 Juli. Mina kära vänner! Det ändliga lif, till hvilket en band full eländiga lömt vart land genom deras dåliga regering, hviar lika tungt på mig, som på Er. Om ltalien förlidet är förstått mig, hade jag i förening med Er kunnat fördrifva allt detta elände och förnelring från vårt land. Men olyckligtvis kan man vid sidan af vår tids beundransvärda bjeltar, som hafva offrat sina lif på valplatserna, utan att b ra annat än att bekämpa Italiens fiender, stänligt finna en mängd pack och doktrinärer, hvilka — likasom förradarne — örvergitva sina kamraer på tarans dag under sken af de ädlaste och bästa bevekelsegrunder. Utan att alstå från arbetet från kroppens uppehållande, skulle vårt folk änka på att befria sin själ; ty hvilket slag af rihet kan det folk begära, som hvarje dag kastar ig i stottet för en prest och gör sig till soldat ör den afskyvärdaste ar Italiens tyranner! Jag ill icke tro, att vårt folk skall blifva fritt, innan ag ser, att det förvandlar påfvens butik till en syl tör behöfvande, samt att det krossar den heige Jannarii lilla glasflaska på mirakelmakarnes onsur. Men huru detta än förhåller sig, skall ag dö olycklig, om jag icke åtminstone bland ambulansen kan följa Er på den — som jag hopvas — nära förestående dag, då I kämpen för Itaiens frihet. För hela lifvet Eder Se Garibaldi.st Den franska diplomatien har i Florens nnit en seger, som är ganska karakteistisk i detta ögonblick, då frågan om, ned hvilken makt Italien i framtiden skall lliera sig, så ifrigt debatteras. Den nya sverenskommelse, som Menabrera slutit ned Frankrike om betalningen af den omerska statsskulden, är mycket förödnjukande för Italien. Kurian känner nu om förr icke alls till konungariket Itaien; den utbetalar likasom hittills ränorna för alla sina provinser med ett beopp af 35 millioner, men Italien utbetaar till franske kejsaren 17 mill., som han erefter tillsänder påfven. Om några enkilda punkter, i afseende på hvilka Itaien skulle t r ytterhgare 1!, million m året, har man ännu icke kommit till nighet. De ministeriella tidnivgarne göra ig allt upptänkligt omak tör att fra tälla denna konvention, hvilken står i s karp stid till Menabreas förra försäkingar, som ett oskyldigt steg. Det faller f sig sjelft, att Italien måste betala ränorna å den statsskuld, som faller på de vnekterade provinserna; men det tar sig nderligt ut, att ett stort land i sär raktati ga förpligtelser att erläg BEN u tredje makt dessa räntor till fördel för n stat, som icke blott Cj vill mottaga enningarne direkte, utan t, o. m. kallår e ifrågavarande provinserna sina, samt irklarar sig vilja vidblifva att betala imorna för dessa provinser. FRANKRIKE, I stället för ,Lanterne skulle en annan mttidning,La Clocheutkomma, hvilen kommer att tillställas den förra tidingens prenumeranter. Den nyd tidninen skall redigeras af Ferragus, förut edarbetare i ,,Figaro, ULigaro berättar om de i Quartier lan den 10 dennes timade oroligheter : Redan i Lördags hade 5 3 600 studenr samlats på pulevarden S:t Michel, af vilka 20 blefvo häktade. I gär kl. 10 m., då en talrik mängd infannit sig för t afbida den kejserlige prinsens och unrrisningsministerns ankomst, hördes plötsrt ronet: (ast nRAAAA NN