Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 augusti 1868, sida 1

— skattdragande så vidkännas, då kommun skatterna stiga till 5 rdr 20 öre pr bevi ningsriksdaler, lika för både fast egende samt handel och rörelse. Äfven här sy ras den enskildta välgörenheten, som i drager till lindrande af likars nöd och t samhällets förkofran och framåtgående. Bland de personer, som i detta fall m stor frikostighet mot kommunen åstadkor mit mycket godt, nämnes fabrikör Sundi hvilken städse är redo att understöd hvarje godt och sambhällsnyttigt företa samt stadens Fruntimmersförening. Hv: som i hög grad bidragit att gifva Wester: den utmärkta kommunalanda, som der : rådande, är obestridligen ordföranden sstadens fullmäktige, riksdagsmannen i ar dra kammaren, redaktören af länstidninge konrektor D. Olauson. De hedrande pla sser som hr 0. bekläder är ett det bäst bevis på erkännandet af bans förtjenste Vidare eger staden uti utgifvaren af tic ningen ,Aros, brukspatron J. G. Wahl ström, en personlighet, hvars namn är vä bekant öfver hela landet. Hr W. har n nästan enhälligt blifvit vald till lekmanna ombud vid det stundande kyrkomötet, et bevis på det stora förtroende han åtnjute å den ort, der han verkar för sann upp lysning och framätgående å detta område Skalden Johan Nybom tillbringar ockssina dagar härstädes. Trött på sina sån garfärder k ng landet, strängar han m blott alltför sällan sin lyra. Innan jag afslutar mina Westerås-minnen. några ord om en liten lusttur med ångf Aros, uti hvilken stadens förnämsta societet deltog. Anledningen var nemligen att öfvervara försöken med en Lextinteur eller ovilkorlig eldsläckningsapparat, som genom chefen för frivilliga brandkåren blifvit införskrifven. KL. 5 syntes å ångarens däck länets höfding, landssekreteraren, m. fl. tjenstemän och en samling herrar och damer, uppgående till omkring 100 personer. Eder brefskrifvare samt Amors öfriga passagere hade blifvit inbjudna att deltaga i rden, och det skall alltid utgöra ett af de angenämste minnen, denna samvaro med bildningens, den högre samhällsställningens och skönhetens representanter i samla ,,Aros. Under hela färden var den lifligaste stäming förherrskande. Komna till , Flaten företogos experinenterna med eldsläckningsapparaten, hvilca sullkomligen lyckades. Att redogöra desamma anser jag ej nödigt, då i söteborg troligen, om de ej redan försigsått, inom kort kommer att ske dylika örsök. Efter det brandkåren åter kommit mbord och ångsartyget satts i gång, framattes bälar, hvarvid åtskilliga skålar tömEfter en half timmas färd landsattes ällskapet vid det gamla fideikommisset rullerö, tillhörigt grefve Cronstedt, en broer till landshöfdingen öfver Westerås län. är uppspelte den n:edföljande skarpskyttenusikkåren några dansnummer, och snart oro de unga i lifligt svängom såväl ute! det fria som i en af egendomens salar. Utaf landshöfdingen presenterad för refve Cronstedt, blef det mig förunnadt tt med honom till eiceron få taga i beraktande de många dyrbara målningar om här finnas, de flesta tillhörande de! Idre holländska och italienska skolorna. tt dyrbart bibliothek finnes äfven. Corps e logiet lärer vara uppfördt på 1650-talet. stod egendomen alleles obebodd och förföll, tills den de sedare århundradena undergätt betydliga för-. inder ett helt sek udringar och under nuvarande egarens d blifvit totalt restaurerad. Glädjens tid är kort, så äfven nu: sigal till uppbrott gafs, och det talrika sällcapet begaf sig åter till stranden för att ; mbarkera och anträda återfärden, hvilken u var ännu lifligare, sedan man varit i llfalle att göra närmare bekantskap med varann. Så slutades färden med musik och fyrvereri, och man landade åter vid den nu kuppsyllda hamnplatsen, der sällskapet ljdes och med det er han haft nöjet tillbringa några lika bgenäma som minnesrika dagar. Följande dagen satte ,,Amor till segel h var åter på väg till hufvudstaden för Lt inom kort anträda en tur hinsidan stersjön — derifrån ni snart skolen få! igra bilder af M. R. UTKIKH. IIYSKIAND. General Manteussils utnämning till chef! ska armåkären, i stäl1 Tyskland mycket populäre ueralen Vogel v. Falkenstein, ogillas af flesta liberala tidningar och betraktas m ett omi neligt tecken till, att det ider gresve Bismarcks frånvaro vid hoft föregår saker i konungens omgifsning, m knappast skola bos rikskanslern gifv anledning till belåtenhet, då han en