Då redaktionen af denna tidning vid många tillfällen framhållit vigten aflämpliga offentliga nöjen, lära vi icke kunna blifva misstänkta för att vara motståndare af sådana; men vi och utan tvifvel hela den tänkande och bättre delen af arbetsklassen med oss kunna endast glädja oss, om sådane slags nöjen, som fordra en sträng polisuppsigt och icke tåla vid det slags ,disciplin, som ligger i ett anständigt uppförande, mer och mer försvinna, och vi äro sålunda för ingen del benägna att förorda, det den vackra Kungsparken skulle förvandlas till en plats af samma art som det illa beryktade Brandtdala varit. Ått detta skulle blifva följden, derom vittnar en tillräcklig och sorglig erfarenhet. Den skarpa gränslinien mellan samhällets olika klasser försvinner! inom det politiska och kommunala lifvet mer och mer; de böra då äfven göra det inom det sociala. Den redbare arbetaren, som känner sitt värde, lär sig lätt nog att trifvas, der de s. k. bättre ,,hafva sin plats. Här och öfverallt gifver den erfarenhet vi åberopat städse vid handen, att förströelser af det slag, som insändarne förordat, under skenet af att vara för ,arbetarne, blifva till något helt annat, och att det icke är aktningsvärda arbetarefamiljer, utan samhällets sämsta slödder, på hvilket de utöfva dragningskraft. — Emigrationssrågan. I , Nerikes Allehanda läses: ; Ofta hör man omtalas, att personer, som utvandrat till Amerika, tillskrifva sina hemmavarande slägtingar och vänner och under allahanda vackra förespeglingar råda dem att följa efter. Man torde väl få antaga, att dessa lockbeten i de flesta fall äro uppriktigt menade; men att detta emellertid icke alltid är förhållandet framgår af följande, skrifvet af en person, som nyligen återkommit från Amerika: När man har svårare i Amerika än här hemma act slå sig ut, med många som slitas om arbete, med okunnighet i språket, är ovan vid maten, af hvilken mången blir sjuk och aldrig kan vänja magen, hur kommer det sig då, att så många skritva hem och söga sig hafva det godt och bra, ja, såsom bevis härpå, till och med skicka hem respengar till slägtingar och bekanta? Detta är den mörkaste sidan af saken, men som jag nu ärligt och utan krus vill omtala. ,.Förhållandet, huru sorgligt det än må vara, är helt enkelt, att många af dem, som kommit ut, spekulera på att locka till sig och förtjena på sina landsmän. En del tänker som så: när de komma ut äro de hjelplöse, jag tar dem i maten och förtjenar derpå så mycket, att jag sjell både kan bo och äta fritt. Några har jag hört öfverljudt svärja och förbanna sig på, att när de sjelfve nu en gång blifvit narrede ut, så skola de skrifva hem och tå andra också ut att smaka på. hur det känns. Andra äro för högmodige att tala sanning om sitt elände. Jag kände en snickare E. i Chicago, som skref efter sin svåger L. från Stockholm, som var målare, i spekulation att han och svågern skulle bo i samma rum, och att det sålunda skulle bei hälften så billigt Svågern kom och gjorde stora ögon vid åsynen af eländet, men då var det så dags. En annan, vid namn S., skref också hem till en slägtinge, som var snickare, och berättade, huru bra han hade det. Denne kom, fann sig narrad och skiljdes i vredesmod från S., men måste pantsätta och sälja det ena efter det andra af sina saker. När jag vid bemkomsten steg i land, råkade jag en utvandrare, som berättade mig, att han var på väg ut, dertill förmådd af sin broder, som skulle hatva så god förtjenst vid ett tegelbruk. Jag sade honom, att detta var jemnt upp det värsta arbetet i Amerika, och jag tillade, att jag nyss före min afresa råkat just samme broder utan arbete. Han trodde mig icke, utan for åstad. På detta sätt narrar den ene den andre, i hopp att, när de bli flere i olyckan, skall den lättare bäras och fördragas. En och annan, som före kriget reste ut, har fått det bra, men at dem, som efteråt rest ut, är det icke en af hundra, som ej har det sämre än hvad han skulle hafva det här hemma, med flit och ordentlighet. — Badgäster i Strömstad. (Forts.) Fru Fröman med dotter fr. Örebro; brukspatron Erikson fr. Vermland; adjuukten fil d:r Vestergårdh fr. Halmstad; hemmansegaren Börjeson fr. Dalsland; fru Olson med dotter fr. Norge; Herman Josephson fr. Bohuslän; lagman Byman fr. Finland; fröken Rehnström fr. Bohuslän; handl. Sapochinzky fr. Polen; Nisella Gudesdotter ir. Bohuslän; fru Fredrike Erichsen med dotter fr. Norge; G. Magnusdotter fr. Bohuslän; kopparslagare Petterson fr. Göteborg; possessionaten Tisdorpf fr. Östergötland; Martha Siverson fr. Norge; B. Nilsdotter fr. Bohuslän; fil. d:r E. Jesfen tr. Köpenhamn; fröken C. Dahlström fr. Linköping; löjtnanten Å. F. Pyhlson och underlöjtnanten P. A. Pyhlson fr. Venersborg. — Meteorologiska observationer,