Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 augusti 1868, sida 2

herrska i Medelhafvet. Begge makterna kunna icke stå i något annat förhållande till hvarandra än vänskapsförhållande. Men Italien och Tyskland äro omgifna af folk, som söka utvidga sig på deras bekostnad. Mot norr tryckes Tyskland af England, och förr eller sednare skall Orienten utöfva en påtryckning på Italien .... Tyskland måste före 1868 års slut vara samladt till en mäktig stat. Italien och Frankrike kunna alldrig i längden förlikas, ty naturen har kastat ett tvisteäpple dem emellan i Medelhafvet. Frankrike måste med afundsjuka se, att Italien eger Medelhafvets rikaste och skönaste kuster samt beherrskar sjövägen till Orienten och Indien. Nederlaget vid Lissa väckte derföre den största glädje i Frankrike. AttFrankrike år 1859 visade sympathier för Italien var en ren tillfällighet; Frankrikes verkliga sinnelag har först nu kommit i dagen. Det skall vara Italiens uppgift att förhindra, att Frankrike bemäktigar sig Tunis, hvilket det ifrigt eftersträfvar; detta skulle blott vara en station på vägen till Sardinien. Frankrike bör hvarken beherrska Medelhafvet eller Rhen. Italien är icke skyldigt Frankrike någon tacksamhet, ty allt, hvad kejsaren gjort, har endast skett af egennytta; i hvarje fall är tacksamhetsskulden väl betald med Nizza, Savoyen och 60 will. fres. Under åren från 1797 till 1815 har Italien uppoffrat 1 mill. menniskor åt Frankrikes intresse, men utan att till gengäld erhål:a sitt nationella oberoende. Det bör nu vara den florentinska statskonstens ständiga tanke att göra sig till herre i Medelhafvet. Grefve Bismarck har år 1866, stödt på Italien, velat förena hela Tyskland, men detta har blott till en del lyckats. Att fullända detta verk har nu blifvit en nödvändighet; England och Ryssland skola icke betrakta detta med nådiga blickar, men de skola icke motsätta sig det, så framt blott Frankrikes öfvermakt derigenom blir krossad. Om icke Italien på diplomatisk väg vill förena sig med Preussen, måste denna makt söka att alliera sig med det italienska nationalpartiet. Neue freie Presse anmärker med afseende på denna förtroliga ,,vägledning för den preussiske ambassadören: , Saken är af två skäl egnad att väcka allmänt uppseende. För det första ser man af denna instruktion — förutsatt att den är äkta — att Preussen är bestämdt för att inom mycket kort tid fullända det tyska enhetsverket, samt att det ingenting försummar för att, i händelse af krig, vinna Italiens allians genom löften om allt, som det italienska nationalpartiet begär. Dernäst röjer aktstycket en så hög grad af bitterhet och fiendskap mot Frankrike, att man knappast misstänkt Preussen för något sådant. Visserligen bör det tagas i betraktande, att instruktionen, om den är äkta, är ett förtroligt aktstycke, som aldrig varit bestämdt för offentligheten. De preussiska regeringsorganerna kunna derföre mycket godt förklara depechen för uppdiktad, utan att den derföre upphör att vara ett verkligt aktstycke. FRANKRIKE. Pressen i Paris har från början af denna månad blifvit riktad med två organer. Från den 1 denves utkommer dagligen Le frangais, en moderat katolsk organ, som vill hålla medelvägen mellan ,,Gazette de France och ,Journul des villes et des campagnes, och den 4 dennes utkom första numret af , Courrier de vinterieur, en demokratisk tidning, som står under ledning af Laboulaye och skall utkomma två gånger i veckan. I ett bref, hvarmed första numret börjar, och hvari tidningens program angifves, skrifver Laboulaye: Det ögonblick närmar sig, då man icke ängre skall skilja demokratien från frineten. Å ena sidan har man erkänt, att utan pressens och domstolarnes garanti iro alla rättigheter, alla intressen gifna ill pris, och å andra sidan har man kommit under fund med, att de politiska garantierna icke äro allt. Fria val, sjelfständiga kamrar, ja, t. o. m. pressen er. sätter icke den största af alla friheter, den, som adlar alla de andra, nemligen ndividens rätt att regera sig sjelf, att vara herre öfver sin person, sin förmözenhet, sina handlingar, med ett ord: nedborgarens rätt att sjelf ordna sitt lif, endast med den inskränkning, att han cke går för när sin nästas frihet. En mängd skämttidningar ha äfven ippstått. På detta område har Alphonse Karr ånyo ryckt i fält med en serie nya ,gugpes. AMERIKA. Staden Baltimore har blifvit hemsökt f en öfversvämning, som kostat många nenniskor lifvet. Den härvid uppkomna örlusten af egendom anslås till 3 miltoner dollars. Finlands export och import år 1867. )erom lemnar Finlands Allm. tidning fölande redogörelse: Exporten till kejsarlömet och utlandet uppgick, med inbe