Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 augusti 1868, sida 3

Blandade ämnen. Hällristningar i Skåne. En korresponden till Malmö Snäll-Post skrifver från sydöstra Skåne bland annat följande: Såsom bekant förekomma på flera ställen inom Bobuslän på klippor ivhuggna figurer, föreställande fartyg, menniskor, djur o. s v. I hvilka blifvit beskrifna al vår numera aflidne, utmärkte fornforskare A. E. Holmberg. Hittills hafva sådana hällristningar ej varit kända inom Skåne, men nu hafva i sommar dylika påträffats af rektor Bruzelius i närheten at Cimbrishamn Å N:o 27 Cimbrits nära hafvet ligga i den så kallade Cimbrits lund (numera finnes dock ej ett enda träd derstädes) nära Stenkilskärret åtskilliga flata stenhällar och några alnar derifrån en liten hög. Å nämnda hällar äro inhuggna ej mindre än 10 skeppsfigurer, från 9 tum till 1 aln 18 tum i längd samt af ganska olika torm. Fem af dem äro nemligen försedda med uppstående streck, betecknande roddarnes antal trån 12 till 19. Åtskilliga äro ganska sirligt uthuggna, andra deremot äro enklare. Utan tvifvel stå ifrågavarande hällristningar i sammanhang med den närliggande högen och föra tanken till vikingar, som der möjligen gjort någon landstigning och velat erinra om någon för dem märklig tilldragelse. Ungefär 12 mils väg längre upp mot Cimbrits by ligger en hög, kallad Thoreshög, hvari en brytstuga blifvit bygd redan för mera än 60 år sedan. Då jorden i ena kanten borttogs från nämnde hög och klipphällen för ungefär 70 år sedan blottades, fann man, att i densamma voro inhuggna flera cirklar med kors och i dessa punkter samt åtskilliga andra figurer. Då man sedermera härstädes högg qvarnstenar, förstördes öfra ytan, hvarpå ristninsarne voro anbragta, med undantag af ett stenstycke af 2 alnars längd och ungefär 1 alns bredd, hvilket blifvit användt till en bro. Vid undersökning af detsamma, befunnos derstädes inhuggna 6 skeppsfigurer och 3 runda hålor, liksom på de bonusländska hällristningarne. Af skeppsfigurerna äro 2:ne uppoch nedvända, hvilket synes antyda, att ristningen hatt afseende på en sjustrid, hvari åtskilliga fartyg blitvit förstörda. Skada blott att stenarne med cirklarne och de öfriga figurerna blifvit förstörda, isynnerhet som ifrågavarande ristningar varit anbragta omedelbart under högen och således måste tillhöra samma period som denna. Malt såsom utsäde. På en egendom i närheten af S:t Michel hade man i våras befunnit sig i brist på 10 kappar utsädeskorn. Gårdsfogdens råd var att utså malt, hvilket efter hans mening tvifvelsutan grodde. Detta råd följdes, maltet utsåddes och se, det grodde förträffligt och bär nu den grannaste växt. Maltet hade varit på vanligt sätt behandladt. Oväntad upptäckt. Man läser i ,,IUnion medicale: ,,Arbetare, sysselsatta med att gräfva vid foten af ett berg helt nära jernvägsstationen Eysies i Frankrike, ryktbar sör de talrika lemningar från den förhistoriska tiden, hvilka detta bergs grottor innehålla, och för de vigtiga grätningar, hvilka hrr Lartet och Christy verkställt, hafva blottat en grafhåla, i hvilken lågo benen efter 7 menniskoskeletter, blandade med ben efter renar och Elephas primigenius. Verktyg af flinta, knitvar, hackor, dolkar, amuletter, örhängen, sylar eller nälar af ben, ett tjockt kollager, lemna icke något tvifvel om denna hälas ändamål. Två hufvudskallar at vacker form, ansigtsvinkeln nästan rät, hvilka synas tillhöra, den ena en gubbe, den andra en qvinna, ega en betydlig hjerncavitet; muskelfästena äro starka, de afsanga ögonhålorna lutande framåt, gomhvalfvet trångt. Dessa äro prof på en intelligent och stark folkstam, organiserad för tanke och handling, med ett ord för detta jagarlif, åt hvilket de första folkslagen öfverlemnade sig. Man finner, att de märkvärdiga inskärningarne, föreställande ren eller elefant, arbetade af denna folkstam på några verktyg, äro särdeles naturtrogna och tecknade med säker hand. Hattar af hvetehalm. I Angel och Svansen bar man försökt odla sommarhvete för att begagna halmen till hattfabrikation. Enligt meddelande till tyska blad, har försöket lyckats, och man hyser hopp om utvecklingen af denna industrigren, hvilken i synnerhet under vintern skulle kunna utöfva ett godt inflytande på den fattigare befolkangens lefnadsvilkor Sienograser. Om en kort tid komma flera stenograter, söm begagna det Gabelbergska systemet, att fira detta systems 50-åriga jubileum. Det har, enligt ,,Augsb. Abendztg ingått anmälningar från 42 ställen, till största delen i Bajern och Österrike om deltagande i festen. Gabelbergs enda dotter och hennes man inträffa äfven. Bepröfvad krigare. En af engelska armåens äldste veteraner, om icke den äldste, den 9v-årige fältmarskalken sir Edward Klakeney har i dessa dagar aflidit. Redan år 1794 var han kapten vid 99:de infanteriregementet, deltog såsom sådan i 1796 års expedition till Westindien under general White och var med vid eröfringen af Pemerara, Berbice och UÄssegucte Åren 1799 till 150 sänna vi henom i råånga slag i Holland, i 89 utanför Kjobenhärn. Under e such och ring tåm Jae su kort tids tjenstMarr ÖR v va, hvarunder han bevistade -ues eröfring, begaf sig år 1811 till den britiska arm6en i Portugal och erhöll mycken utmärkelse, men tillika några svåra sår i striderna vid Busaco, Albuera, Ciudad-Rodrigo, Badajoz, Vittoria, Pampelona och Nivelle. Åter kallade honom krigstjensten till Amerika, der han deltog i den misslyckade stormningen af Neworleans. Kort efter slaget vid Waterloo återvände han till Europa och intågade med den britiska armsen i Paris. Den sista aktiva krigstjensten gjorde han år 1826, då han med de engelska hjelptrupperna under sir W. Clinton afgick till Portugal, för att! förqväfva den mot Maria da Gloria utbrutna absolutist-resningen. Derefter blef han utnämnd till