Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 augusti 1868, sida 1

UTRIKES. FRANKRIKE. . .Moniteur har offentliggjort promulgationsdekretet om den mellan staten och det transatlantiska kompagniet afslutade konvention, hvilken i lagstiftande församlingen gifvit anledning till så heta debatter. Genom denna konvention förpligtar sig staten att från år 1870 till 1885 betala bolaget en årlig subvention af 750,000 francs. Deremot skall staten ega rättighet till en tredjedel af vinsten, efter atdrag af alla kostnader och 8 procents ränta p kapitalet. Dessutom förskotterar staten ett kapital af 4 millioner, hvilka äro räntefria och som skola återbetalas i 15 annuiteter. Till följe af ett utaf lagstiftande församlingen antaget amendement, föreslaget af Pouyer-Quartier, skall den sistnämnda subventionen dock icke lemnas förrän bolaget färdigbyggt de paketbåtar, som äro afsedda för den nya Panama-Valparaisolinien. .Presse omtalar de intryck, som prins Napoleon mottagit under sina sednaste resor i utlandet, och yttrar härom: , Trots den möda, man i Berlin gjorde sig att hålla den höge gästen från politiken, hade han dock tid att bemärka, huru både hos folket och i de ledande kretsarne var rådande en böjelse, som mäktigt dref framåt. I Wien har prinsen. deremot öfvertygat sig om de svårigheter, som ännu äro att öfvervinna för kejsarstatens rekonstruktion, och han har hos massan at folket icke funnit ringaste spår till politisk förmåga. Det var af detta skäl, som han undvek att der tala om politik, och detta till de österrikiska statsmännens stora förundran, I Bukharesthar prinsen framför allt observerat inverkan af det ryska inflytandet. Så mycket ifrigare har han derföre i Konstantinopel påyrkat Turkiets anslutning till vestmakterna, enär detta vore enda sättet för Turkiets räddning. Det är att märka, det dessa meddelanden mycket väl öfverensstmma med prinsens yttranden. ENGLAND. Fredsligan har offentliggjort en del skrifvelser, hvilka äro att anse som bidrag till hvad den blåa boken innehåller angående kriget i Paraguay. Bland dessa är en ansökan från ligan till lord Stanley, i hvilken ministern lägges på hjertat att Å mensklighetens intresse och till kristendomens heder uppträda som medlare för biläggande af det blodiga krig, hvilket nu redan i 3 år rasat i Paraguay. Understatssekreteraren i utrikesdepartementet, Egerton, besvarade skrifvelsen med uppgift om, att engelska rogeringen redan för länge sedan, ehuruväl förgäfves, hade lagt i dagen sin beredvillighet till en sådan förmedling. I afseerde på denna uppgift förtjenar anföras, att, på en af republiken Faraguays ambassadör uttryckt önekan om engelska regeringens inverkan hos Brasilien för fred, lord Stanley i sitt svar hade erbjudit följande: ,,Jag har den äran förklara, att, om begge de krigförande parterna skulle framställa en ansökning i denna riktning till engelska regeringen, så skulle denna regering ej vara obenägen att använda sina bona officia, härvid likväl förutsatt, att de från begge hållen föreslagna fredsvilkoren så väl i och för sig, som äfven för det andra para tiet, vore antagliga. Om 1866 års transatlantiska kabel, om hvars inställda verksamhet förnt varit meddeladt, heter det nu, att den ungefär 100 sjömil öster om Newfoundland blifvit söndersliten af ett isberg, men att ångfartyg ofördröjligen skulle afgå för att upptaga och sammanfoga de begge kabelän