Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 augusti 1868, sida 2

Landtbruksmötet. Thorsdagens allmänna sammanträde. Etter en kort diskussion om några mindre vigiga ärenden, föredrogs andra allmänna öfverläggingsämnet, som lyder: ,,Då utaf k. kommercekolil berättelse öfver Sveriges import och export ar sig, att exporten af hafre under de sednast örflutna åren varit i jemnt stigande och inom ett ecennium fördubblats, så frågas: a) Kan landtrukets riktning till produktion för afsalu af detta ädesslag vara nyttig; samt b) Är odlingen af detta ädesslag, på sätt som densamma vanligen sker, ned bibehållandet af jordens alstringsförmåga förnlig? För att besvara denna fråga uppträdde först gronomen Dyrssen. Han fäste till en början uppnärksamheten derpå, att man måste göra skilnad mellan jordbrukaren och jordbruket samt att hafen vore den växt, som kunde tillegna sig den ttersta kraften af jordens produktionsförmåga. Ivad nu den första delen af frågan beträffade, så ore hafreodling nyttig, såvida den ej skedde på tt sätt, som skadade jorden, d. v. s. minskade ler uttömde dess växtkraft. Häri vore till en viss rad inbegripet svaret på den sednare delen af fråan. Dervid voro dock vissa omständigheter att närka, bland andra, huruvida produktionen och xporten af hafre i den skala, som för närvarande ger rum, vore önsklig. Härpå lemnade tal. ej något bestämdt svar, men han trodde dock, att ngen kunde begära af jorbrukaren mer, än denne tunde fullgöra. Under nuvarande törhållanden kunle åkerbrukaren ej underlåta att sälja sin hatre, m ej för annan orsak så dock för att uppehålla ig sjelf. Jordbrukaren måste med ett ord ha pengar, han likaväl som hvarje annan industriidkar Nu vore man inne på kapitlet om skilnaden emellan jordbrukare och jordbruket. Man hade visserligen hört talas om jordbrukets betryckta ställning, men detta vore ett ,,outredt begrepp; ty åkerbruket hade under de sednare decennierna gjort så stora framsteg inom vårt land, att få länder dermed kunde jemföras. Enda orsaken till klagan i letta afseende vore att åkerbruket ej befunne sig rätta händer samt att lagstittningen för en tjugo trettio år sedan likaledes ej var i rätta händer. Allmogen hölle nemligen ej jemna steg med den mera intelligente äkerbrukaren och lagstiftningen hade också mycket på sitt samvete. Den hade, genom att omgärda penningehandeln med skyddstullar, gifvit vissa personer ett monopolium och sanktionerat bankoreglementen, ur hvilka ordet ,barmhertighet blifvit utstruket. Detta vore dock, enligt talarens förmenande, en skef uppfattning af kristendomen, som dock, äfven i afseende på penningehandeln, kunde vara praktisk. — Om inga banker funnits för 30 ä 40 år sedan, utlät sig tal., då hade vi ej behöft sitta här och diskutera en sådan fråga, som om det är nyttigt att producera och exportera hafre. Jordbrukaren kunde dä, i anseende till den rikliga kapitaltillgångea, välja det utsäde, han funne törmånligast. — Slutligen förklarade tal., att hans mening vore, att det vore likgiltigt, om man odlade haire eller ej, såvida man nemligen iakttoge den grundsatsen, att den största möjliga vinst borde, med bibehållande af jordens produktionsförmåga, skördas. Professor Arrhenius ansåg hafreproduktionen nyttig i ett väl ordnadt jordbruk. I Skottland t. ex. återkommer hafren vanligen 2 gånger under hvarje 5 a 7-årig cirkulation. På många orter i vårt land ginge hafren dessutom väl, då deremot skörden af de ädlare sädesslagen vore tvifvelaktig. Detsätt, hvarpå odlingen af ifrågavarande sädesslag på många ställen bedrifves, vore fördömligt och årtionden skulle förflyta, innan följderna af det onda hunnit afhjelpas. Sedan presidenten Åkerman uppträdt och instämt med föregående talare, afslöts diskussionen och mötet uttalade den åsigt, att produktionen af hafre, så vida jordens alstringsförmåga bibehölles, vore nyttig, men att det sätt, på hvilket odlingen af detta sädesslag i de flesta fall bedrif. ves, ej vore med bibehållande af åkerns växtkraf förenligt. Sektionen för åkerbruket sammanträdde kl. 1 e. m. och fortsatte den unde: Thorsdagens sammankomst föredragna frågan on