Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 augusti 1868, sida 4

fiskerifarkoster särskildt anordnad kappsegling kommer att utföras. Oaktadt hafsfiskets stora vigt för alla kustländer, hvilkas enda näringskälla det ofta är, har detsamma hittills endast i ringa mån varit föremål för mera allmän uppmärksamhet, hvaraf också följden blifvit, att denna näring, i jemförelse med andra inom vårt land, gjort föga framsteg och ännu befinner sig på en långt ifrån tillfredsställande ståndpunkt. Först under senare tider har man inrymt densamma en plats vid de stora verldsutställningarne och vid de enskilda ländernas industrioch landtbruksmöten. Men den kraftiga väckelse, dessa utställningar utöfvat på andra näringsgrenar, har verkat föga på Fiskeriernas utveckling, enär dess idkare sjelfva icke haft tillfälle att besöka dessa utställningar och således hvarken fått taga närmare kännedom om de framsteg och förbättringar i deras yrke, som deraf kunnat inhemtas, eller med yrkesbröder ifrån andra länder utbyta iakttagelser och erfarenheter. För att i vidsträcktare mån bereda fiskeriidkare tillfälle till detta ömsesidiga utbyte samt hos dem väcka en nyttig täflan, har man omsider föranstaltat utställningar och möten, uteslutande egnade åt denna näringsgren. Då erfarenheten från de fiskeriutställningar, som hittills hållits i Amsterdam, Aalesund, Bergen och Boulogne, fördelaktigt vittnat såväl om det intresse. hvarmed fiskeriidkare dem omfattat, som ock de utvidgande insigter i yrket, de deraf inhomtat har Göteborgs och Bohus Läns Kongl. Hushållningssällskap beslutat föranstalta en dylik utställning i Lysekil instundande höst samt uppdragit åt undertecknade, Bestyrelse, att för ändamålet vidtaga ertorderliga åtgärder. Med auledning häraf tår alltså Bestyrelsen till deltagande i detta möte vördsamt inbjuda alla Fiskerinäringens idkare och vänner, såväl inom detta och det angränsande Hallands län, som ä!ven vid södra kusten af Norge, I Utställningen öppnas i Lysekil Onsdagen den 2:dre och afslutas Fredagen den 4:de September, samt omfattar alla till fiskeriet hörande föremål, fördelade uti klasser, med prisdomare för hvarje klass. Belöningar i medaljer af silfver brouz, större och mindre premiebelopp samt ,,mentions honorables komma att utdelas. Första klassen innefattar fiskredskaper och materialier för deras tillverkning, samt allt annat, som till fiskets bedrifvande hörer. Andra klassen fiskeriprodnkter af alla slag. Tredje klassen fiskodlingsföremål, modeller, skrifter, sjökartor m. m., som till fiskerinäringens befrämjande kan anses nyttigt. Vilkor för belöning i 1:sta klassen äro: att pris finnes åsatt hvarje föremål, som är till salu, och, såvida det är ett fabrikat, att utställaren utför beställningar till samma pris; i 2:dra klassen: att utställaren sjelf beredt eller låtit bereda den utställda produkten; i 3:dje klassen: att endast utställarens eget arbete eller uppfinning prisbelönas. Prisdomare utses för hvarje klass, 2 af mötets bestyrelse och 3 af mötets medlemmar. För ordnandet af kappseglingen, äfvensom dermed sammanhängande prisbelöningar, kommer bestyrelsen att vidtaga särskilda för lokalen och förhållandena lämpliga åtgärder. GERHARD von YHLEN, Ordförande. C. Melin. A. N. Widell. J. N. Sanne. G. E. Bundsen. Benj. G. Molln. G. J. Sundberg. Otto Loenbom. Robit Nordvall. M. Bdcklin. Thor Klase. M. L. Stranne. Olof Berndtsson. Frågor, som komma att afhandlas under mötet. 1. Åro assurans-föreningar al redskap och farkoster nyttiga för siskrarae? Om så är, huru åstadkomma sådana? 2. Hvilka fel begås vid behandling af den Bohusänska Bankfisken, och buru införa en fullt ändamålsenlig beredning af densamma? 3. Hvilka åtgärder kunna vidtagas för att befrämja Baussi-kRerr? i 4. llver öre begagnas Garnsisket så litet i Bobuslän, och hvilken ersarenbet har man om detta fiskesätt, jemfördt med krokfisket? 5. lvika åmwärder böra vid agas för att förse städerna vid våra kuster samt fiskmarknaden i det inre af landet med jemnare tillförsel af bättre vårdad färsk fisk? 6. Uvar öre rökes icke fll och annap fisk i större mängd hos oss. då sådan beband ing år vanlig på andre ställen, och buru befrämja denna beredning? 7. Har man någon erfarenhet af fisks bevarande uti is och om bandel dermed? och buru äväågabringa en sådan i större utsträckning? Ä 8. Hvarlöre sallberedes icke Skarpsill (Brissling) härstädes, då denna beredning brukas i Norge och der lönar gig? 9. Uvilka förslag kunna framställas för befrämjande af Sillfisket i gräosvaltnet mot Norge och i alimänbet för de samfäldt bedrifna siskerierna, mea särskildt fäadt afseende på mellanrikslagens lör dem menliga bestammelsert? 10. Har man någon erfarenbet om båltre fiskredskap eller om nya för oss obekanta fånystmetoder, och håilka böra i sådaut fall löresläs till antagande? 11. Uvaed erfarenbet bar man af den uti Kongl. M-j:ts nåd:ga kungörelse at den 10 Mars 1865 föreskrifna freduingsiidva och al. bestämmelserna för Hummeroch Os rovfisket? 12. MHvilket resultat af Qstronogling kan anföras och buru uppmuntra ull en bäure vård af Ostrongrunden? 13. Hvilka fel vidlåda våra nu brukliga Gskerifalkost och huru befrämja byggandet af fullt Järspliga sågapa nses Konsumtionsföreningar eller bolag för inhö. ar lij sförnöder! eler nyttiga för de Bohuslänska fiskare-sambällena och huru ävägabringa sådan ? 13. Kan det löna sig at till gödmingsämne ulllvarataga och bereda det fiskaffall osåy Anon spillning. som samlas på fisklägena, och på hvx4 e i bör deua ske? 16. Finnes vågot goshändt medel åti uf, e omme den skada, som alställes al skeppsmasken? i 17. Huru kan man införa ew bäure vård om Lagfiskerierna och befrämja Läxodingen. 18. Kan upplödande af Hummer och balsfisk uti vårt land betala den kostnad, som derpå nediägges, och byka svårigheter möta för iuförardet af denva indugttir, j eriöbls).