Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 augusti 1868, sida 3

och hr Cazot, den demokratiske kandidaten, söka nu upprättelse vid vederbörlig domstol. Saken har väckt stort uppseende och mycket retat sinnena. Rocheforts popularitet äri stigande med hvarje dag. Han är nu så känd i Paris, att man ibland folket icke längre kallar honom Rochefort, utan endast han och honom (Lui). Arbetare, stadsbud, portvaktare o. s. v. fråga hvarandra om Lördagarne: har du läst honom? och om någon icke kan skaffa de 40 centimer (cirka 28 öre) som ,,La Lanterne kostar, så lånar han sig den lilla i hvitt omslag häftade brochyren af en annan, och hvarje enskilt exemplar går i medeltal genom 30 å 40 händer, hvilket vid en upplaga af 120,000 gör ungefär 4 millioner läsare, som få till lifs Rocheforts artiklar, hvilkas spets oftast är riktad emot den nu bestående ordningen i Frankrike. Under dessa omständigheter har ,,La Lanterne så till sägandes blifvit en inre fråga och gör ministrarne mera hufvudbry, än hela den öfriga pressen tillsammans. Till heder och ära angripen af ett par tvetydiga passagerare, Marchal och Stamir, redaktörer af polistidningen i Paris, har Rochefort till domstol instämt dessa gynnare. Se lan målet förevarit, gaf sig publikens strationer, som voro nära att få ett tranatlige af de båda och efter hvad det synes en äkta bof, omgifven af en grupp hemliga agenter, lemnade justitspalatset, antog mängden en ytterst hotande hällning. Det ropades från alla håll och kanter: ,,Ned med spionen! I Seinen med kanaljen! Eudast med stor möda lyckades man få Marchal upp i en droska, som i största hast körde sin väg, hvarigenom han undanrycktes de förbitirade folkhoparne. Det sistlidne Lördag utkomna numret af ,,Lanternan innehaller miuisterus beriktigande, emedan polisen hotat att koufiskera hvarje nummer, tills detta beriktigande blifvit publiceradt. Men, Lanternan hade derfor äfven nämnde dag en strykande afsättning, emedan alla ville se hvad Rochefort har att säga om beriktigandet. — Vid tretiden skulle redan 40,000 exemplar hafva varit sålda, och nufvudförsaljningen eger vanligen först rum om aftonen. Deputeraden Kerveguen har aflidit. enne man, tillhorande de ultra-reaktioovilja emot dessa personer luft i demongiskt slut. När Marchal, den mest förnäre, har förvärfvatsig en viss ryktbarbet, geuom den beskyllning han i lagstiftande församlingen utsluvgade emot flera af de mest spridda Pariserbladen, att de rått stora penningesummor af italienska regeringen, en beskyllning som han på iutet vis kunde styrka och hvilken ledde till en långvarig process, nedsättningen af en hedersdomsto 0. s. v. ENGLAND. Begge de gamla partiernas — higgernas och Tonernas — organer förklara, att ingen kan säga huru det kommer att gå med valen efter den nya lagen. Så mycket vet man å begge sidor, att ,,arbetets män erhållit del i den valrätt, som förut var uteslutande i förmögeuhetens besittning. Men huru många nya valmän den nya lagen har skapat, det är man okunnig om. Det är hufvudsakligen arbetarne, som framtvungit reformen, och det blir säkert äfven arbetarne som komma att i främsta rummet draga fördel af sakernas nya ordning. o aln Det anmärkes emot trontalet, att Disraeli, på ett konstitutionsvidrigt sätt, låtit drottningen taga parti för irländska statskyrkan, då hon uttalar den förhoppninsen, att de nya valen skola så utsalla, att den religiösa frihet bibehålles orubbad, hvilken försäkrats alla hennes undersåter genom de förenades rikenas institutioner och grundlagar. Den i London utkommande franska tidningen ,LInternational meddelar bland andra rykten, att täta konferenser ega rum emellan franske utrikesministern Moustier och engelske gesandten i Paris, !ord Lyons, och att dessa konferenser åsyfta en europeisk kongress i och för de sväfvande frågornas ordnande. Om drotwivg Victoria, förtäljer samma tidning, att hon ämnar, åtföljd af locd Stanley, begifva sig g till Kissingen för att göra de der församlade suveränerna förslag till fred och gemensam afväpuing. Samma tidning vill äfven veta, att kejsar Napoleon före sin afresa till Plombic:es uppmanat Moustier att så fort som möjligt bringa alliansförhandlingarne med Belgien och Holland till ett lyckligt slut. Ryktena om detta alliansprojekt bibehalla sig alla vederläggningar till trots. RYSSLAND. Enligt ,,Correspondence Russe gripa skogseldar omkring sig i ryska riket på ett oroande sätt. I torfmossorna kommer torfven af sig sjelt i brand under påverkan af den utomordentliga värmen, och elden fortplantar sig lätt till det torra sräset och ljungen och derifrån åter till Skogarne. Förlusterna äro temligen betydliga i Estland, Liffland och Finland samt i trakterna omkring Petersburg. Lägret vid Krasnoje— Selo skall, såsom ryktet förmäler, snart komma att upphäfvas till följd af den förut omnämnda, allt mera tilltagande torfoch skogsbranden kring S:t Petersburg. Enligt petersburgska blad skall röken från denna på särskilda ställen utbrutna brand tidtals redan blifvit så tät, att t. ex. Söndagen d. an Tra os Ö;Ö a Ö—2-23 12—2 AN JK -— — rn DO