Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 augusti 1868, sida 2

sällskap, om jag inte vore hindrad af ett besök, som jag väntar. Tillåt mig, sade Hugo, att göra det i stället Denna gång kan du inte neka mig den glädjen nu när fröken Stålbjelm är borta. Jag flyger för att återkomma färdig att tjenstgöra som din ödmjuke eskorterande riddare. Stanna, gode Hugo, sade Alma. ,,Du skall visst inte göra dig det besväret — hur skulle jag möjligen behöfva eskort? Både kusk och betjent äro ju till min disposition. Olsson går som vanligt med mig in i huset och stannar der i förstugan, medan jag är inne. Men i alla fall — —, sade Hugo. Något kan hända. Tillåt mig — — ,Åb, nu är du orimlig! Hvad skulle möjligen kunna hända? Jag har så många gånger varit med Ebba och fru Ct på sådana ställen och dock aldrig råkat ut för något obehag. Men jag anser, sade grefvinnan vänligt, men med en viss anstrykning af moderlig myndighet, verkligen, att Hugo bör sölja med, om ån ej vill ippskjuta din utfärd. Alma erfor en känsla af harm öfver dessa hinder. Det förekom henne, som om man ville småningom sammankedja henne med Hugo och lrifva det derhän att hon ej skulle få bege sig itomhus utan under hans vingars skugga. Hvad endensträle sagt om hennes fångenskap kom åter ör hennes tankar, och, då dertill kom farhågan, tt de begge närvarande främmande damerna kulle af den ifrågavarande omständigheten sluta ill, att hon stod i ett närmare förhällande till lugo, beslöt hon sig för, att han under inga förållanden skulle få beledsaga henne. (Forta)