Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 augusti 1868, sida 2

, den, som fått göra Ebba sällskap! Detts kunde ju låtit sig göra, om vi i tid tänkt derpä!Nu är det emellertid för sent, sade gref. vinnan belåten öfver att Alma ej förr kommit på denna id. Hvar ha vi Hugo? Här, jaså — nåja, ser du, lilla Alma, jag har också tänkt på en utländsk resa, när det blir lite varmare. Då resa vi alla tre, och Hugo, som förut varit ute och sett sig om öfverallt, skall nog bli en superb cicerone. Alma suckade. Alltid Hugo! Liksom hon icke skulle känna sig dubbelt road, om hon finge röra sig på utländsk botten utan att höra hans sliskiga fraser och se detta ansigte, som, trots de regelbundna dragen, förekom henne så ledsamt — kanske just derföre att Alma fruktade, att tanten, som med sådan seghet vidhöll sin gamla plan, en gång skulle i ett obevakadt ögonblick förskaffa sig ett samtycke af henne till det förslag, hon redan förkastat. Ett par dagar efter Ebbas afresa befunno sig Alma jemte sin tant, Hugo och ett par äldre damer, som kommit på förmiddagsvisit, i förmaket. Sedan en del modeangelägenheter afhandlats sade Ima: TIillåter tant, att jag begagnar mig af vagnen för en utfärd till Söder. Jag ämnade fara om en liten stund, såvida tant ej skall begagna den sjelf? , Tänker du fara ensam? frågade grefvinnan. Det var meningen, att jag skulle först fara och hemta fru Cf, men jag har fått en biljett rån henne, hvari hon säger, att hon hindrats att söra mig sällskap af ett i går afton påkommet llamående. Jag vill inte gerna, att du far ensam till ett ör dig obekant ställe, der allahanda folk åf ganka tvetydigt slag bor. Jag skulle sjelf göra dig