Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juli 1868, sida 1

Sjelfviskhetens osser.) Svenskt original af Spectator. FÖRRA DELEN. ,Inte så oäfvet — hon ser då hundra gånger bättre ut än Alma, men hon är litet gauche och mer än lofligt enfaldig. Det första bör dock kunna hjelpas genom litet vistande ute i stora verlden. Förmögenheten är stor, och hon har blott ett litet barn, som, efter hvad läkarne säga, inte kan lefva. Jag hörde just, vill jag erinra mig, presidenten säga, att hon kommer på hans supå i afton — charmant! då kan jag egna henne min hyllning. Måhända skall den äfven komma Alma att egna min ringa person ett varmare mtresse. Kanske — kanske den metoden är lika god eller ännu bättre än den otröstlighetsroll, jag rekommenderade dig i går, sade grefvinnan, i det hennes ansigte klarnade och ett leende krusade de ännu vackra läpparne. Då Alma infann sig vid middagsbordet, fann hon med glädje sig bemött med förekommande vänlighet af sina begge anförvandter. Visserligen tycktes denna stundom litet tillkämpad, men hon var nöjd med hvad som presterades i den vägen och hoppades, att allt skulle förblifva såsom det varit minus Hugos granna kurtisfraser. Aftonen tillbragtes hos presidenten V.s. Der var allt mycket ståtligt. Matronor i tjocka sidenklädningar, magnifika hårklädslar och dito smycken tronade i soffor och emmor, och ungdomsfriska tärnor sväfvade omkring i danssalen, förda af spinkiga kavaljerer med gulgrå hy och blaserade sasoner. Detta är i allmänhet taladt. Undanär SA IT MT ONA 171