Som i går skulle den allmänna tyska skyttesesten taga sin början i Wien. Enligt det antagna festprogrammet skall festen räcka till den 6 Augusti, således i c:a 14 dagar. Det väntades omkring 17,000 gäster icke endast från Tysklands alla trakter, utan äfven från utlandet. I den stora sal, som blifvit uppförd i Pratern, finnes till en middagsmåltid plats för 6,000 personer. Salen är upplyst at flera tusen gaslågor, anbragta i ljuskronor, lampetter, o. s. v. Man väntar svårigheten för talarne att göra sig hörda i det ofantligt stora rummet. Festkomitöen har haft många sammanträden för att diskutera frågan, huruvida nationella och politiska tal böra tillåtas eller icke. Man har nemligen — och visserligen icke utan skäl — fruktat, att det lätt kunde komma till häftiga yttranden mot den preussiska politiken, eller till konflikter mellan de nordtyska och sydtyska skyttarne. Visserligen har komitten för säkerhetens skull öfver ingången till den med svart-röd-gula och gul-svarta flaggor prydda salen låtit sätta orden ur Schillers ,, Wilhelm Tell: Wir wollen seyn ein einig Volk von Brädern, men denna patriotiska förmaning har likväl icke blifvit ansedd nog kraftig för förebyggande af alla förvecklingar. Det lärer derföre vara bestämdt att i närheten af talarestolen placera en afdelning trumslagare, som på festdirektörernas vink skola med trumhvirflar åstadkomma, att talarnes ord icke höras, så snart talfriheten missbrukas. En särskild skyttetidning har redan börjat utkomma. Antalet af preussiska gäster förmodas icke blifva stort, hvaremot många skyttar väntas från mellersta Tyskland, Schweiz och Hannover. ÖSTERRIKE. FRANKRIKE. I berättelserna från Paris har varit mycket tal om upprättandet af en tullförening mellan Frankrike, Nederländerna och Belgien. En korrespondent till ,, Augsb. allg. Zeit. påstår, att denna plan icke är ny, utan förskrifver sig från den dag. då grefve Bismarck offentliggjorde sina allianstraktater med de tyska sydstaterna. Konungen af Nederländerna visade sig då personligen böjd för att gå in derpå, ochj det var ett förberedande steg till en sådan tullförenings genomförande, att storhertigdömet Luxemburg skulle afträdas tilll Frankrike. På seduaste tiden lärer franska kabinettet hafva återupptagit denna plan, men — enligt hvad de tyska tidningarne påstå — utan framgång. Del officiösa franska organerna hafva förnekat alit detta, men på ett temligen obestämdt ätt. Under det ,Presse vill veta, att förhandlingarne redan kommit så långt, att Preussen gjort diplomatiska invändningar deremot, söker ,,Patrie framhålla några af de svårigheter, som ännu stå i vägen för en tullförbindelse mellan de nämnde staterna. Ett hufvudsakligt hinder ligger i den olika tull-lagstiftningen, enär t. ex. vin i Belgien är underkastadt ( en beskattning, som utgör en betydlig statsinkomst, hvilket icke är fallet i Frankrike, då deremot å andra sidan tobakssabrikationen i Belgien är en fri industri, hvaremot den i Frankrike är ett vigtigt statsmonopol (för 1869 uppskattad till enl: inkomst af 247 millioner). Redan dessaÄ exempel — säger ,Patriev — äro tillräckliga för att visa, huru den omtaladetullföreningen icke så snart låter utföra sig. Sjeliva planen deremot gillas af sistnämnde officiella tidning. I en skrifvelse från Paris till den preussiska Nat. Zeit. uttalas den förmodan, att man ij! franska utrikesministören just nu håller på att studera frågan om olikheten i ft handelsoch skattelagstiftningen mellan ! Frankrike och Nederländerna-Belgien. Från Paris skrifves den 21 dennes till si .Köln. 2eit.: Franska regeringen låters för närvarande bevaka spanska gränsen ! med mycken stränghet. Regeringen har ssÖ nemligen fått veta, att general Prim lemnat London, och söker nu hindra honom si att komma till Spanien. Korresponden-t I 1 f r I a ten förnyar derefter sitt påstående om, att det varit franska regeringen, som underrättat kabinettet i Madrid om den bestående sammansvärjningen och specielt fästat uppmärksamheten på hertigens af Montpensier deltagande deri. Korrespondenten tillägger, att kejsar Napolcons regering ,hyser större fruktan för orleani-se sterna än för alla republikaner tillsammans. Som man af ett telegram sett, har ,,Pays e i dessa dagar offentliggjort en proklamation, i hvilken uppmanas att mörda kejsaren. I proklamationen, som är daterad den 24 Juni och undertecknad: ,,Le comitå central daction, förekommer bland annat följande: , Medborgare! Slafven är städse tyrannens medbrottsling; men nedrigast är den slaf, som ler åt tyrannen i stället för att dräpa honom. Män — sådane som våra fäder — föredrogo att dö som fria framför att lefva som slafvar. Om vi icke äro vanslägtade, må vi likasom våra fäder säga: , Frihet eller död! Detta ir det enda medel, vi hafva, för att bevara lif och frihet. Och i samma ton ortsättes alltigenom. ,Pays påstår, att sy denna proklamation i hemlighet cirkulerar d Paris, samt att den i kuvert blifvit tillg sänd nämnde tidnings redaktion. En kor( respondent till ,,Köln. Zeit. vill deremot sy veta, att proklamationen af inrikes minitern blifvit tillsänd ,,Pays till offentlig-m sörande, och tror, att det är den franska h nolisen. som fahricerat densamma