Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juli 1868, sida 2

staga. Länsstyrelsernas första Vesternorrlands län: Den särdeles för denna landsort ovanligt tidigs vår, som detta år inträffat, gjorde det möjligt för landtmannen att redan vid medlet af Maj månad: början bereda jorden tör vårsådd, som äfven vic mänadens slut var nästan öfverallt fullbordad. En till en början för växtligheten gynnsam väderlel sgrönkladde hastigt marken och uppdref sädesbrod den till en frodighet, som ingaf de bästa förhopp ningar om rik skörd. Dessa förhoppningar hatvs dock sedermera, till följd af ihållande stark blås i förening med brist på tillräcklig nederbörd, be tydligt förminskats; men under förutsättning at regn snart och till större mängd erhålles, torde man ännu kunna hoppas på en någorlunda me delmåttig skörd. Förhållandet med de särskilda sädesslagen kar santagas vara följande: Råg, som mera sparsam sodlas, är på de flesta ställen vacker. Korn, ortens hufvudsäde, är på många ställen ojemnt och kor på halmen, men torde ännu, om ymnigare neder vörd snart inträffar, kunna upphjelpas, så at medelmåttig afkastning deraf i allmänhet kan var: satt förvänta. Enahanda är förhållandet med bland ssad, hafre och ärter. Potatis och andra jordfrukster äro vackert uppkomna, men ännu föga försig (komna. Lin och hampväxter hafva ännu ickkommit så långt, att något bestämdt yttrande on dem kan afgifvas. Gräsväxten, till en början fro dig, har på en del ställen, till följd af torka, bör jat afstanna, och höskörden, som ännu icke ä börjad, torde följaktligen knappt blifva medel I måttig. Westerbottens län: Efter ymnigt regn förlidet års höst föll snö början af November månad på ofrusen mark hvarefter omvexlande väderlek egde rum till årets slut. Sedermera inträdde en på snö och yrväder soxanligt rik vinter, hvaraf blet en följd, att snör på flera ställen, der hinder för dess bortbläsande mötte, hopade sig i oerbörda massor. Näst efte April kom dock tillräcklig vårvärme, som snar befriade marken från snö, med undantag af åt skilliga mindre solbelysta ställen, der drifvorna blefvo qvarliggande till i medlet af Maj. Värsådden kunde dock börjas i slutet af sistnämnda månad och afslutades första veckan af Juni; och har i allmänhet ingen åker blifvit obesådd i brist på utsäde. Väderleken har sedermera i allmänhet varit ganska tjenlig för vextligheten, men långvarig torka i förening med nordvestlig blåst under sednare delen af Juni och innevarande månad har i en del trakter af länet utöfvat mycket skadlig inverkan såväl å gräsvexten som å sädesgrödan. Nuvarande förhållanden föranleda till följande omdöme: Höstråg, föga odlad, är på åtskilliga ställen tunn och klen, å andra ställen åter temligen vacker och öfverallt gången i ax. Värråg likaledes mindre odlad, är i allmänhet jemn och frodig samt synes snart komma att skjuta ax. Korn, ortens hufvudsäde, visar sig mera glest och ojemnt å de åkrar, der ortens sädestillgång blifvit använd än der sådan utgjorts af det från undsättningsoch nödhjelpskommitcerna erhållna Sörlandska kornet, som uppkommit tjockt och jemnt, ehuru det på sednaste tiden å en del trakter lidit mycket af torka och blåst. Blandsäd af råg och korn lika med kornet. Hatre, som numera odlas något mera än förr, är temligen lofvande. Blandsäd af hafre och korn visar sig något mera lofvande. Trindsäd af ärter och bönor odlas endast i köksträdgårdar och är nyligen nppkommen. Potatis har öfverallt skjutit kål, men något bestämdt yttrande kan lika litet derom som om öfriga jordfrukter nu afgifvas. Af brist på utsäde har dock potatis detta år blifvit satt till vida mindre qvantiteter än under föregående år, hvaremot roffrö, som till betydliga belopp af undsättningsmedel anskaffats, blifvit allmännare än tillförene utsådt. Höbordet. Härom visar sig förbållandet högst olika, i det att mosslupna ängar, hårdvall och gamla lindor visa en både sen och ringa äring, men nya feta lindor och väl vattnade myror och stränder ingifva förhoppning om en medelmåttig höafkomst, särdeles om regn snart inträffar. Örebro län: Ehuru den sena skörden förlidet år föranledde att höstsådden, der ny säd begagnades till utsäde, verkställdes sednare än vanligt, törsiggick den dock i allmänhet under så gynnsamma förhållanden, att det uppkomna sädet vid vinterns inbrott visade sig ganska lofvande; hvilket förhållande fortfor ännu vid vårens inträde och intill senare delen af sistförflutne Maj månad, då landtmannens förhoppningar om god skörd stodo som högst. Dessa fö. hoppningar hafva dock tyvärr sedermera dag för dag aftagit i följd af den ihållande starka torka, som sedan dess varit rådande, hvilken i förening med flera häftiga stormar i medlet af Juni inverkat högst menligt på årsväxten, särdeles gräsgrödan och vårsädet. Eudast under ett par dagar vid midsommarstiden och i början af denna månad har något regn fallit, men på långt när icke tillräckligt att återgifva de tynande växterna deras fulla friskhet och växtkraft. För närvarande anses förhållandet med de särskilda sädesslagen vara följande: Hvete och Råg hafva i allmänhet, särdeles åkkraftigare jordmån, temligen motstått den starka torkan, så att man af dessa sädesslag torde kunna beräkna nära medelmåttig skörd, ehuru på höjder och skarpare lägen de delvis aftvinat och på ett och annat ställe alldeles nedfallit, utan att lemna den ringaste kärna. Kornet är liksom vårhvetet till följd af den långvariga torkan mycket åkertunnt och ojemnt, så att deraf icke kan väntas ens medelmåttig skörd. Ärter och Vicker hafva i allmänhet bättre uthärdat torkan, och torde man att döma at deras närvarande utseende kunna hoppas fullt medelmåttig skörd, särdeles af ärter, hvilka synas ganska lofvande. Hafre och Blandsäd, tidigt utsådde och i allmänhet vackert uppkomne, hämmades dock snart i sin vidare utveckling af den ihållande starka torkan, så att å en del ställen den spada växten bortvissnat, under det den annorstädes framdrifvits till en förtidig axgång, i båda fallen med påföljd af ingen eller ringa afkastning. Den obetydliga nederbörden i början af