Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 juli 1868, sida 3

Länsstyrelsernas första årsväntberättelser. ) a 8 Upsala län. It Då genom den under storre delen af sistlidne sg års sommar rådande kalla och regniga väderleken j mognandet at årets gröda i hög grad försenades, !s kunde ock endast den till ringa myckenhet inom IG länet tillgängliga gamla, fröbara råg i vanlig tid 1l utsäs, hvaremot den öfvervägande större delen afss höstsädet, som med ny råg af årets skörd verk-J! stäldes, först i början af September kunde försig-11 gå. Till följd häraf samt af beskaffenheten aft sistnämnda utsäde, hvilket till mesta delen icke hunnit torka, utan var mjukt, bulet och ej full-s moget, äfvensom af den under September och större! delen af Oktober rådande torkan, samt några under slutat af September månad inträffade skarpa ly frostnätter, var hostsädet efter Å annan fåg änl! gammal sådan synnerligen svagt och ringa forsigkommet, då i medlet af November månad, utan töregången köld eller jorden åkommen kale, star-: ka snöfall inträffade, som i dalder och för bläst skyddade lägen hopade massor af snö, hvilka li avarlåga till medlöt af Mars, men då af blid väderlek och regn med efis förgindo. Sädesbrodden 1 befanns då, isynnerhet der djupare snö legat, tilll. stor del utgången; så att omsäning flerestädes mäste företagas. Regn och köld under April månad hindrade värsädden och hoppackade åkern, säå att jorden ej redde sig och mångenstädes, der nysådd skett, skorphartning måste verkställas. Den 1 derefter i början af Maj inträdande torkan, som med blåst och ovanlig värme allt hittills fortfarit i, och endåst af några dagats nederhörd i denna månads början afbrutits, har så menligt inverkat pål: växtligheten inom detta län, att flerestädes missväxt å ortens hufvudsakliga säde, rågen, är för handen, att vårsådden i allmänhet synes komma att lemna en afkastning under medelmåttan samt att fodertillgången för länet blifver otillräcklig. ag ; Förhållandet med de särskilda sädesslagen torde i öfrigt kunna antagas vara foljande: Hvetet, som dock något mindre än rågen lidit af ofvan anmärkta ogynnsamma väderleksförhällanden, är likväl åkertunnt och kort till halmen, samt synes icke komma att lemna mera än knappt medelmåttig afkastning, och ej ens detta, så vida rosten, som på åtskilliga ställen inom länet redan delvis angripit hvetefälten, kommer att sprida sig ytterligare. Räåg efter nytt utsäde är till större delen utgången och torde till den återstående delen, som är betydligt förtunnad, slö och af föga innehåll i axen, knappest lemna utsädet, hvaremot råg efter gammalt utsäde synes komma att gifva god eller åtminstone medelmåttig skörd. Med korn, blandsäd och hafre är förhållandet å särskilda ställen olika, i det atk den säd; som sätts på gammal åkerjord och i lösare jordmån synes lofvande, men åter den på upplöjd eller hård jord och först efter regnet i Maj sådda nära nog utgått; och torde på det hela afkastningen af dessa sädesslag kunna beräknas till mindre än medelmåttig. Om ärter, vicker och böner gäller i det närmaste cnahanda omdöme som om sistomförmälda säde-slag. Potatisen är någorlunda jemnt uppkommen, men om den blifvande afkastuingen deraf ken något tillförlitligt omdöme ännu icke afgifvas; deremot hafva öfriga rotfrukter, hvilka dock endast i obetyds lig grad odlas inom detta län, till föjd af den torra väderleken på högst få ställen uppkommit. Gräsväxten, som i början af våren var rik och lofvande, har af torkan så hämmats i sin utveckling, att, med undantag af sidländta vallar och starrängar, deraf afkastningen synes blifva god, foderskörden i öfrigt utfaller så knapp, att foderbrist är att förvänta. Kristianstads län. Under sistlidet års höst var väderleken temligen gynsam dels för jordens beredning och dels för nedläggning af vinterutsädet, raps, råg och hvete. Dessa sädesslag uppkommo derför jemnt och bra på hösten och togo ej heller någon skada under vintern, utan sågo vid vårens början lofvande ut. Vårarbetet fortgick i år under fördelaktig väderlek, hvadan ej mindre vårsäden — bestående på en del ställen af vårråg, men hufvudsakligen af korn, hafre, blandsäd och så kallad trindsäd eller ärter, bönor och vicker — än äfven potatis ingåfvo till en början förhoppning om god skörd. Som imellertid ända sedan vårarbetets slut endast högst obetydligt regn fallit, och detta endast på spridda håll, samt i stället varit rådande torka, åtföljd till en början af blåst och frostnätter och på senare tider af en tryckande värme, har förhoppningen om en god årsväxt helt och hållet omintetgjorts. Berörda missgynnande väderlek har menligen inverkat synnerligen på gräsväxten och den vårsäd, som växer å högländ, sandig mark eller blifvit sent sådd. Äfven vinterrågen har lidit af torkan, dock mest på högländta ställen och skarp sandeller grusjord, der den redan under loppet af förra månaden hvitnat och torkat bort, så att den å några ställen måst omogen skäras för att bevara fodret. Det enda sädesslag, som hittills temligen stått sig, är hvetet, hvarjemte rapsen, som likväl! icke särdeles mycket odlas inom länet, ännu icke syces hafva tagit skada af torkan. Hvad man, äfven om väderleken skulle ändra sig, så att ymnigt regn fölle, har att befara är foderbrist under instundande vinter och vår; och kommer icke snart regn, blir det för mången besvärligt att till och med under sommaren och hösten föda sina kreatur. Inom Jerrestads och Ingelstads härader finnes i allmänhet bördigare jord än inom öfriga delar af länet, och har derjemte inom dessa härader fallit ymnigare regn än annorstädes. Årsväxten uti omförmälda härader lemnar derför äfven bättre förhoppning än som ofvan antydt blifvit. Med anledning af hvad nu är vordet nämndt, synes inom hela länet, med undantag af nyssnämnda härader, skörden blifva: af vinterråg under medelmåttan; af hvete medelmåttig; af vårråg, korn, hafre och blandsäd betydligt under medelmåttan; af trindsäd nära medelmåttig; af potatis god, derest regn snart kommer; af lin och hampa under medelmåttan. På de flesta ställen är höslåttern redan försiggången, och har afkastningen så väl å naturlig äng som å klöfvervall blifvit betydligt under medelmåttan, hvarjemte någon andra skörd af klöfvervall och bördigare ängar ej är att i år förvänta. Blekinge län. De särskilda sädesarterna synas kunna lemna följande skörd: hvetet, som minst lidit, men ej i särdeles betydlig grad odlas, medelmåttig; råg nära medelmåttig å bättre jord, men å svagare vida under medelmåttan och mångenstädes missväxt; korn vida under medelmåttan och på de flesta ställen missväxt; hafre vida under medelmåttan; baljsäd, som ringa odlas, under medelmåttan; potatis öfver hufvud taget missväxt; foderrötter missväxt. En naturlig följd af ofvananförda väderleksförhållanden är, att höskörden så väl å artificiella som naturliga ängar med undantag å sidländta sådana, utfallit vida under medelmåttan, hvilket i förening med den gifna halmbristen vållar stora bekymmer för kreaturens vinterutfodring, och lär en högst betydlig nedslagtning ej kunna undvikas. Betesmarkerna äro fullkomligt afvissnade och förete ett alldeles förbrändt utseende, så att kreaturens framfödande under sommaren ingifver bekymmer af allvarsammaste beskaffenhet, helst alla till afhjelpande af det felslagna betet utsådda grönfoder