Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 juli 1868, sida 3

a Svenska och norska fartygs behandling i Petersburg. (r Dagl. Alleh:a.) En norsk skeppsbefälhlafvare har meddelat redaktionen af det norska Morgenbladet nedanstående upplysningar om huru man i Petersburg behandlar de nordiska nationernas och isynnerhet hans eget fartyg. Saken är af så graverande art, att vi anse oss pligtige att återgifva artikeln i sin helhet. Den är af följande lydelse: Anländ från Liverpool till Kronstadt med en last salt, hade jag i ett för öfrigt vanligt certearti följande klausul: ,to proceed to Kronstadt, but vessel to go to S:t Petersburg if the degth of water allows, (16) twelve shillings and six pence for what salt is discharged at Kronstadt 16 sh. sterling for what salt is disckarged at S:t Petersburg pr ton of 20 Cent, och en annan punkt: the cargo to be brought to and taken from alongside the vessel at merchant risk expense. Enär fartyget efter lotsens uppgift ej kunde flyta öfver Petersburgs bank, gick jag in till Kronstadt för att lossa hvad som behöfdes. Efter att för lastemottagaren hafva anmält min ankomst dit, anlände genast börding på sidan med anmodan om att lossa. Då det till stor skada för fartygen och oaktadt certepartiet säger helt annat, är coutume här, att saltet ej anses levereradt i Kronstadt, utan först efter utlossning i Petersburg blef saltet, för att få någon kontroll, vägdt från fartyget till bördingen15 tons försvunno af 76, som lossades i Kronstadt för att uppsändas till Petersburg 1). medan den öfriga lasten i Petersburg gaf ett resultat af 5 pence (5 procent?) under det som intogs i Liverpool. Sedan jag beklagat mig för den svenske och norske generalkonsuln Sterky härstädes öfver detta förmodade tjufveri och efter att hafva förevisat mitt certeparti, upplyste generalkonsuln mig, att ett sådant försvinnande var vanligt affärsmessigt i Petersburg, och att coutumen att leverera saltet här uppe ej kunde ändras (konsuln är sjelf stor köpman och skall vara mycket rik). Men det värsta återstod mig ännu. Lastemottagaren ville nemligen från frakten draga 200 rubel i bördingsfrakt för de 76 tons, som lossades i Kronstadt?). Då jag emot denna orimlighet sökte skydd hos generalkonsuln, blef han riktigt vred i sina uttryck och påstod under hetta, att bördingsfrakten skulle godtgöras hans kollega Wladimir Dolgoff. I denna högst obehagliga ställning, då jag befann mig alldeles maktlös emot deras gränslösa godtycke (de tre monopoliserade mäklarne i Petersburg göra sig ej annat omak för fartygen än att vid hvarje yppadt tillfälle beräkna sig högre courtage och kommission än hvad på andra ställen är brukligt), vände jag mig till hr vice-konsul Hans Smith i Kronstadt, som hjelpte mig att få saken anmäld. Man kan också få rätt i Ryssland, men då skall man hafva bjelp. Här finnes ingen lagkarl att vända sig till, men också blir ej någon sak fortare atgjord än i detta land. I händelse förvecklingar och krångel skulle yppas för en svensk eller norrman i Petersburg, är det bäst att vända sig direkte till den svensk-norske ministern Björnstjerna, som med intresse och klar blick sätter sig in i allt hvad som rör sjöfarten. Svenska och norska fartyg i Petersburg äro underkastade mera godtycklig behandling än någon annan nations fartyg. Man vågar allt slags bedrägeri emot oss, ty man litar på att vi ej hafva något skydd hos vär konsul. När man betänker de stora handelsinteressen, som de förenade konungarikena hafva i Petersburg 1) Dylika stölder begås vanligen och ofta af de ryssar, som utgöra besättning å bördingarne, för hvilka dock skeppsbefälhatvaren ej borde stå i ansvar, enligt klausulen i certepartiet: ,the cargo to be brought to and taken from alongside the vessel at merchant risk d expencer. N. D. A. 2) Jemför den engelska klausulen i nästföregående not. N. D. A