Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 juli 1868, sida 2

kista. Kinderna glödde, och stundom afbröts arbetet genom en liten nervös attack och en störtskur af tårar. En gång blef sinnesrörelsen så stark, att den unga flickan steg upp och vandrade häftigt fram och tillbaka i rummet ett par slag, hvarefter hon plötsligt stannade och stampade i golfvet med den lilla täcka foten, under det att händerna knötos med en våldsamhet, som kunnat bli vådlig för grefve Odelcrantz, om han händelsevis befunnit sig i närheten. Småningom lade sig den genom tankar och minnen stegrade affekten, kindernas glöd aftog, sakerna ordnades i kofferten och kistan med berömvärd precision, och när fru Cs vagn efter ett par timmars förlopp kom att föra henne till hennes nya hem, var allt redo för affärden. Den gamla prostinnan var en blek och giktsjuk gumma, men hon mottog den stackars Rosa med stor vänlighet, och denna fann snart, att hon bade skäl att vara nöjd. Då hon lade sig till hvila i det lilla rum, som upplåtits åt henne, tackade hon varmt den Allgode, som genom fru C. räddat henne undan den fara, hvilken hotat henne. VII. Efter hemkomsten ilade Alma upp till sina rum, att öfvertänka dagens tilldragelser och kläda ig till middagen. Hon kastade sig i en kåsös och halflåg der en stund med slutna ögon, söande att reda begreppen och taga en sansad jfverblick af förhållandena. Dessa voro långtfrån angenäma. Hennes tant hade alltid varit ytterst vänlig och förekommande mot henne, men kulle detta fortfara, sedan Alma afslagit Hugos mbud? Och Hugo! — skulle icke han antingen oli hennes förklarade fiende eller ock fortsätta ina bemödanden att eröfra arftagerskans hjerta, ills hon genom att göra ett annat val beröfvat