lika nyttig som den är ljuf. Varen emellertid försäkrade, att jag skall hålla hvad ni låtit mig veta hemligt — undantagande naturligtvis hvad jag måste säga den stackars flickan. Jag tänker resa till henne, så snart jag ätit middag. De unga flickorna togo ett hjertligt afsked utaf den förträffliga frun och aflägsnade sig, glada att ha lemnat den grannlaga saken i så goda händer. Efter att ha ätit middag reste fru CF, med ledning af den adress, som Ebba Stålhjelm hade lemnat henne, att uppsöka den unga sömmerskan. Van att göra oväntade besök i de fattigas boningar, utförde hon sitt ärende med klokhet och grannlagenhet. Vid inträdet i det tarfligt möblerade rummet fann hon den unga flickan sysselsatt med att ändra en blå halfylleklädning för egen räkning. Ett gladt, triumferande uttryck låg liksom ett solsken öfver det af gyllne lockar om. gifna ansigtet, som ännu egde snarare ett barns än en qvinnas fägring. Fiu Cs blickar öfverforo den späda gestalten och fästades slutligen forskande på de vackra men föga talande dragen. Mamsell Alin, sade hon, det är ju så — —: Ja, sade den unga flickan och ställde en stol till den främmandes disposition, , får jag lof att be frun sitta ner? Kanske mamsell Alin kunde åtaga sig att sy mig en klädning färdig till nästa Onsdag? frågade fru CF, Jag har hört talas om mamsell och ville försöka — kanske vi skola bli nöjda med hvarandra. Eller har mamsell Alin inte tid för närvarande? fortfor hon, då den unga flickan tycktes tveka. ,Jag skall säga frun hur det är — eller kanske jag får säga grefvinna eller friherrinna eller öfverstinna eller — — Nej — nej, besvära sig inte — fru CO är mitt namn, sade den främmande.