Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juli 1868, sida 2

kasus. Äfven de andra afdelningarne af armen äro af mycket blandad nationalitet och sammansatta af de långt ifrån bästa elementer. Officerskåren består af 704 personer, hvaraf 462 italienare, 129 fransmän, 59 spaniorer, 20 belgier, 19 tyskar, 9 holländare och 4 engelsmän eller irländare. Af generaler finns det icke mindre än — 8. Derjemte klagas öfver dålig disciplin, slagsmål de enskilda afdelningarne emellan, talrika deserteringar (600 under loppet af årets 5 första månader i en armå6 at knappast 16,000 man) o. s. v. Och likväl har den påflige krigsministern i smått velat härma lägret vid Chalons och upprättat ett öfningsläger, som naturligtvis blifvit en komplett komedi, och som — på grund af det ideliga regnandet — medfört stort elände och mycken sjuklighet bland soldaterna samt framkallat en personlig befallning af påfven om snar upplösning. TURKIET. Från Kandia meddelas, att den dervarande nationalförsamlingen, som håller sina möten i Mylopotomos, beslutat, att offentliga medel skola anslås åt enkorna och barnen efter dem, som fallit i striden för fäderneslandet. Provisoriska regeringen har sändt de utländska konsulerna en protest mot den vandalism, till hvilken de turkiska trupperna öfverallt göra sig skyldiga. För öfrigt bekräftas den öfvergifna ställning, i hvilken kandioterna för närvarande äro försatta, med tydliga ord i en berättelse från centralkomiteen för dem, der det nemligen heter: ,,De nedslående underrättelser, som kandioterna mottaga från Grekland med afseende på det skamliga beteendet af vissa redskaper, hvilka endast äro alltför villiga att lyda fremmande inflytanden, hafva icke böjt det tappra kandiotiska folkets mod. Oaktadt detta folk är öfvergifvet af alla, fortfar det att med fasthet kämpa för hellenismens stora id, sättande sin förtröstan till ett kraftigt understöd från hellenerna i alla länder. AMERIKA. Chefen för det radikala partiet i representanternas hus i Washington, den 71årige Thaddeus Stevens, har omsider fått till stånd ett förslag om förnyelse af anklagelseprocessen mot presidenten Johnson, hvilket förslag han den 7 dennes förelagt till diskussion. Förslaget består af 5 tilläggsartiklar till den ursprungliga anklagelsen, och i dessa artiklar beskylles Johnson: 1) för nepotism och missbruk af sin myndighet vid embetstillsättningar; 2) för att hafva afsatt lojala embetsmän och insatt andra; 3) för att hafva utnämnt provincialregeringar i sydstaterna utan kongressens samtycke och bemyndigande; 4) för skamligt missbruk af benådningsrätten, samt 5) för att på lagstridigt sätt hafva återgifvit rebellerna sin egendom. Representanternas hus beslöt uppskjuta diskussionen öfver anklagelsen till d. 20 dennes. Någon egentligen politisk betydelse kan detta 1örslag knappt hafva, så vidt det möjligen icke kunde bidraga till att hålla partipassionerna vid lif under det förestående presidentvalet. Johnson sjelf har naturligtvis ingen utsigt att bli vald. Den 1 dennes har han offentliggjort ett bref, i hvilket han förklarar sig icke vilja mottaga något nytt val till presidentsvärdigheten, med mindre partiet öppet och utan förbehåll vill understödja hans sträfvanden till förmån för den bestående unionsförfattningen mot de radikalas våldsamma åtgärder. D. 4 d:s samlades det demokratiska konventet (hufvudmännen för det demokratiska partiet från alla stater) i Newyork, men det var — som telegrafen redan meddelat — hvarken Johnson eller öfverdomaren Chase, som kommo på förslag, utan Horatio Seymour. För öfrigt antog konventet en mängd energiska resolutioner mot det radikala partiet, som beskylldes för att bedraga och undertrycka landets allmänna mening. Än vidare blef man enig om att uttala offentlig tacksamhet åt presidenten Johnson för hans oförfärade försvar för författningen mot de radikalas anfall, och likaledes en tacksägelse till öfverdomaren Chase, emedan han ,icke velat ovärdiga sitt höga embete med att understödja partianklagelsen mot republikens president. Det demokratiska program, som antogs vid samma tillfälle, bestämde: 1) att man oförtöfvadt skulle upptaga alla sydstater i unionen; 2) en allmän amnesti för alla politiska förseelser; 3) lika skattebördor i hela unionen, deri innefattad en skatt på statsobligationerna; 4) ett enda slags pappersmynt i alla stater; 5) snar afbetalning af statsskulden med obligationer, undantagandes i de fall, då det varit ötverenskommet, att betalningen skall ske guld; 6) inskränkning i utgifterna; 7) ifskaffande af militärväldet i södern; 8) varje stats rättighet att ordna frågan om rösträtten efter eget godtycke; 9) naturaiserade amerikanares berättigande att i tlandet åtnjuta samma skydd som infödda merikanare. 1 den sistnämnde punkten fverensstämma demokraterna med de ralikala.