Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juli 1868, sida 3

Article Image
— —e—— — ——— Länsstyrelsernas första årsväntberättelser. Södermanlands län. Förhållandet med de särskilda sädesslagen tord vara följande: Hvetet är i allmänhet tunnt oc kort till strået, men har blommat under gynnsa väderlek och torde kunna antagas lemna mede måttig skörd. Rågen har väl å högre beläge samt mera sandblandad jord till strået gulna innan kornen hunnit utbildas, och lemnar å så dan jord endast afkastning i foder, men å de till arealen vida betydligare lerjorden torde me delmåttig skörd kunna päräknas. Den blir i å ovanligt tidigt mogen. Kornet är i allmänhe tunnt och kort, likasom hafre och blandsäd sär deles å den stelare jorden, och. torde dessa sädes slag komma att lemna afkastning under medel måttan. Arterna äro af någon bättre värtlighet Potatis visar ett ovanligt frodigt utseende, hvåda god skörd derå kan förväntas, om regn snart fal ler. Rofvor äro nyligen sådda och ännu föga för sigkomna. Höfångsten såväl å naturliga ängar som å klöfveroch timotejvallar bar utfallit vid: under medelmåttan och endast en del kärränga lemnar någorlunda afkastning. Wermlands län. Under den tidigare sommaren hade grödan allmänhet ett mycket lofvande utseende, men star! värme och ihållande torka hafva sedermera men ligt inverkat på växtligheten, som likväl icke oväsendtlig män upplifvats genom välgörande regi i början af innevarande månad. Höstsädet Å och hvete, hvilket sistnämnda sädesslag föga od las, synes hafva, näst gräsväxten, mest lidit a torkan, så att skörden deraf anses komma at blifva under medelmåttan. Värsädet, hvaraf hafr. utgör ortens hufvudsäde, företer deremot ett jem.förelsevis bättre utseende, så att, derest nederböre snart inträffar, en åtminstone nära medelmåttig afkastning i allmänhet torde vara att deraf emotse Potatisen och andra rotfrukter hafva jemnt och vackert uppkommit samt visa sig särdeles frodiga. Å gräsväxten har den torra och varma väderleken mest menligt verkat; så att höfängsten tyvärr blifver ovanligt ringa och således vida under medelmåttan. Jönköpings län. Årsväxtberättelsen för länet, afgifven den 15 Juni, lyder sålunda: Årsväxten inom länet visade sig under våren ech början af sommaren ovanligt lofvande och ingaf förhoppning om synnerligen god och ymnig skörd af såväl säd och rotfrukter som gräs. Men under Maj och Juni månader inträffade en oafbrutet fortfarande torka, som iförening understundom med stark blåst och hetta skadade höstsädena råg och hvete, samt skadade gräsväxten och inverkade menligt på vårsäden. Först vid midsommartiden kom regn, men det föll ojemnt och endast på få ställen till sådan myckenhet, att det trängde ned till växternas rötter. Det uppfriskade dock växtligheten, som sedermera börjat aftyna under inflytandet af den torra och soliga väderlek, hvilken hittills under innevarande månad varit och ännu är rådande. Mångenstädes a magrare jord har Höstrågen, hvilken i allmänhet synes ojemn och ofullkomligt matad, hvitnat och måst afskäras för att användas till foder. Vårsädena korn, hafre och blandsäd äro tunna och ovanligt kortväxta. Trindsädena ärter och vicker likaså. Rotfrukterna potatis, rofvor och rötter, hafva efter utseendet lidit mindre af torkan. De visa sig öfverallt frodiga, särdeles potatisen, men växa föga. På några ställen i Mo och Westbo härader har potatisen blifvit något skadad af nattfrost vid midsommaren. Något omdöme om den blifvande skörden af säd och rotirukter är för närvarande svårt att uttala. Den torde blifva mycket klen, om ej, genom snart inträffande ymnigare nederbörd, ändring i nu rådande väderleksförhållanden sker. Gräsväxten, såväl å insådda fält som å naturliga ängar, har blifvit betydlig skadad genom den hållande torkan. Höskörden fortgår nu och anses till mychenheten vara att bedöma såsom nära missväxt; men det hö, som erhålles, är af god beskaffenhet. IIalmafkastningen kan ock antagas blifva mycket ringa, hvarför stor foderbrist under iret torde uppkomma. Malmöhus län. Till följd af ihållande nederbörd under sistlidet irs sommar och höst, fördröjdes mångenstädes jordens beredande för sådd. Vintersäden nedlades: lock under temligen gynnsamma förhållanden i norra och östra delarne af länet. I dess sydvestiga trakter deremot befanns jorden vid sådden mera tung och otjenlig. Hvete och råg voro i allmänhet föga försigkomna, då, kort efter medlet af November månad, en för Skåne ovanlig och ända till senare delen af Januari fortfarande vinter inäffade. Ymnigt regn och tidigt inträffande varm derlek utöfvade dock å växtligheten en gynsam verkan, så att äfven den höstsäd, som vid vinterns intrådande visade sig mindre kraftfull, snart förkofrade sig. Blomningen försiggick väl och under gynsamma förhållanden. Vårarbetet började tidigt, värsädet nedlades i allmänhet i tjenlig och väl beredd jord samt syntes i början gifva förhoppning om god äring. Såväl säd som rotfrukter hade derför a de flesta ställen i slutet af Maj må

22 juli 1868, sida 3

Thumbnail