Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juli 1868, sida 1

b ej skett, och det synes mig innebära ett godt varsel för framtiden, att alla varit eniga om att frånkänna förbindelsen en bestämd politisk betydelse. Den tid är längesedan förbi — så skrifva både ,F:edrelandet och , Folkets Avis, tvenne af den praktiska skandinavismens varmaste målsmän här hemma — då man tillade furstarnes familjeförbindelser någon afgörande politisk betydelse. Danmarks bistoria under de sednaste åren lemnar tillräckliga exempel uppå, hur föga Svågerskapet tynger i vågskålen i politiskt afseende. Deremot är glädjen stor hos alla öfver, att kronprinsen sökt sin brud icke i England eller Tyskland, utan hos ett grannfolk, hvilket tillhör samma folkstam som vi och är så nära förenadt med oss. — ,Dagbladet, hvilket som skandinav representerar ett slags juste-milieu, vill tillochmed häri se förbindelsens väsentligaste betydelse. Den är ett steg, som det danska konungahuset gått sitt folk till mötes, genom att visa, att dess sympatier, likasom folkets, gå nordpå och icke sydpå, och bladet hoppas, att detta steg skall blifva uppsattadt samt tillmöteskommet på det rätta sättet. Slutligen återstå de reaktionära bladen, och äfven från deras sida finner förbindelsen fullständigt gillande, så att, såsom man finner, öfver danska folket är utbredd en enighet, hvilken tyvärr eljest hörer till sällsyntheterna. Omen accipimus! Hvad nytt för öfrigt? ljuder den ständiga frågan. Det är mycket begärdt, att man skall kunna skaffa reda på nytt när staden är till hälften utdöd, när allt, som kan utvandra, dragit sina färde, antingen för att ligga på landet längs Sundets stränder eller begifra sig till slägtingar och vänner rundtomkring i landet, för att hvila ut under ferierna, eller rest till badorter, för att rekreera sig ofvanpå vinterns ansträngningar; det är mycket begärdt — —— —— — — at vi, Som blev tilbage og traske i De snevre, solhede Streder, Skal skrive Brero, der ere i Stand Til at more en Mand, Som nyde kan Ved Sundets kjölige, friske Strand Do frie, landlige Gleder! Låtom oss då ett ögonblick kasta blicken tillbaka på hvad som tilldragit sig under de förflutna veckorna af denna månad. Hvart vi skåda hän, möta vi Sports. Man kan ej taga en tidning i handen utan att träffa engelska sportuttryck; små böcker: vägledningar i cricket och crocket, kappridning och kappsegling, ligga rundtomkring i bokhandlarnes fönster, och man börjar redan se vissa obehagliga apor al de engelska sportsmen, klädda i bjerta, skrikande färger, tätt åtsittande byxor, tjocksulade, brednosiga stäflor, whis blå glasögon, en blomma i knapphå kapplöpningsuttryck i munnen o. s å gatorna. Allt antyder, att sinnet för denna nädla idrottt är i begrepp att utveckla ig här i landet. Så lönge detta ej går till öfrerdrist, måste det naturligtvis betraktas såsom i hög grad glädjande, emedan hågen tör kroppsöfningar hittills varit alltför litet utvecklad hos den åanska nationen, och det hyperreflekterade, det brådmogna, kammarlärdomen deremot varit det för starkt. Det är isynnerhet kappseglingen och måhända ännu mera kappridningen, emedan denna bättre kan följas, som kommit i gunst, och om man skall sluta efter innevarande år, kommer Danmark icke blott att få en, utan flera Derbydagar. I omkring 23 år var bågen för kapplöpningar inslumrad här i landet; då började förlidet år åtskilliga fyenska godsegare åter att kalla saken till lif, utan tvifrel närmast ledda af det inteesse, som de likaledes på nytt började kappseglingarne väckte. Den första kapplöpningen hölls förlidet år i Fyen vid odensee, och det lifliga deltagande, den framkallade, förvånade måhända icke minst sjelfve inbjudarne. Man anslår den menniskomassa, som denna dag fanns i Odensee, till omkring 20,000. Fulla af de bästa föresatser, Jofvade man hvarandra vid afskedet att fortsätta det så lyckligt begynta verket, och det tecknades genast 1,000 rgsdlr såsom bidrag till hållande af en kapplöpning, hvilken skall ega rum den 22 och 23 dennes i Odensee. Denna, skiljer sig från förra årets derigenom, att i år står tillträdet öppet för hästar från hela landet, medan förlidet år endast sådana från Fyen fingo deltaga. Men Odensees lagrar tilläto ej Slagelse att sosva; denna stad hade tidigare varit skådeplatsen för flera stora kapplöpningar, och ykKöreningen för den ädla hästafvelns befrämjande fick derför arrangerad en stor kapplöpning derstades, som hölls den 9 i I denna månad. Det råder blott en menin som hala arrangementet vid detta tillfälle, slikasom om det tillfredsställande resultatet för åskådarne, och oaktadt ett par officerare kommo något — cnuru ej farligt — till skada, är det utan tvifvel ett temligen djerst påstående, ,att man befrämjade hästafvelns bästa genom att slå halft ihjel menniskor. HUter denna kapplöpning följde den skämska i Helsingborg, hvilken var så talrikt besökt af danskar, att man för den sakens skull gerna kunde ha räknat den med till de här i landet hållga, och ändtligen slutas raden af dessa för i år med den i Odensee. Dermed må man emellertid ei tro att sommans:—