Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 juli 1868, sida 1

Stockholmsbilder. (Från redaktionens korrespondent). XI (Forts. fr. föreg. nr.) Ilrån denna utmärkta läroanstalt gå vi till en annan länk i kedjan af vårt industriella undervisningsväsende: Teknologiska institutet. Byggnaden, belägen vid en fri plats ofvonför Kungsbacken, är i och för sig ett arkitektoniskt mästerverk, en genialisk skapelse af professor Scholander, som i alla tider skall utgöra en af hufvudstadens förnämsta prydnader. Jag vågar ej att taga mina läsares tid i anspråk för att med mig genomvandra de många stora och för sina ändamål väl inrättade undervisningssalarne, hvilka i alla delar motsvara de förväntningar och anspråk, man eger på landets första undervisningsanstalt i sitt slag. Första uppränningen till teknologiska institutet är att söka redan hos den utmärkte Christoffer Polhem, som år 1697 på Carl XI:s befallning inrättade ett s. k. Laboratorium mechanicum, hvarest alla af såväl honom sjelf påfunna, som från utlandet medförda och förbättrade maskiner skulle i modell förfärdigas och förvaras. Institutionen kom dock aldrig till någon synnerlig verksamhet; men hundra år sednare, eller 1798, inrättades i förening med denna modellkammare en mekanisk skola. Denna förestods af en lönlös direktör samt 2:ne lärare, en för teorien och en för praktiken, hvardera med en lön af 100 rår, hvarjemte till materialier och verktyg var anvisadt ett årsanslag af 75 rdr; då härtill lägges att vid vetenskaps-akademien fanns en teknisk lärare med 800 rdr i lön, hvilken skulle meddela nyttiga upplysningar åt slöjdidkare samt genom offentliga föreläsningar befordra kännedom om nya upptäckter och förbättringar i näringarne, så innehåller detta allt hvad för den egentliga tekniska undervisningen inom Svergo var gjordt till år 1825. På grund af en hemställan af ständerna vid 1823 års riksdag blef genom K. M:ts beslut af den 18 Maj 1825 mekaniska skolan upplöst och teknologiska institutet inrättadt samt stadgar för detsamma utfärdade den 18 Juni samma år, hvarjemte ett årligt anslag af 21,600 rdr anvisades. Något synnerligt förtroende eller anscende lyckades dock icke läroanstalten på länge tillvinna sig, och undervisningen tycktes äfven hafva kommit på villovägar, enär den mindre gick ut på att bibringa verkliga kunskaper, än åtskilliga handafärdigheter och sålunda inträngde på ett för hvarje läroverk fremmande område Dessa förhållanden föranledde äfven slutligen en reorganisation af institutet, som med 1848 års början genomfördes. Till denna reorganisation erfordrades emellertid betydligt ökade medel. Nya CNRS —.— —