Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juli 1868, sida 4

segling kommer att utföras. Oaktadt hafsfiskets stora vigt för alla kustländer, hvilkas enda mnäringskälla det ofta är, har detsamma hittills endast i ringa mån varit föremål för mera allmän uppmärksamhet, hvaraf också följden blifvit, att denna näring. i jemförelse med andra inom vårt land, gjort föra framsteg och ännu befinner sig på en långt ifrån tillfredsställande ståndpunkt Först under senare tider har man inrymt densamma en plats vid de stora verldsutställningarne och vid de enskilda ländernas industrioch landtbruksmöten. Men den kraftiga väckelse, dessa utställningar utöfvat på andra näringsgrenar, har verkat föga på Fiskeriernas utveckling, enär dess idkare sjelfva icke haft tillfälle att besöka dessa utställningar och således hvarken fått taga närmare kannedom om de framsteg och förbättringar i deras yrke, som deraf kunnat inhemtas, eller med yrkesbröder ifrån andra länder utbyta iakttagelser och erfarenheter. För att i vidsträcktare mån bereda fiskeriidkare tillfälle till detta ömsesidiga utbyte samt hos dem väcka en nyttig täflan, har man omsider föranstaltat utställningar och möten, uteslutande egnade åt denna näringsgren. Då erfarenheten från de fiskeriutställningar, som hittills hållits i Amsterdam, Aalesund, Bergen och Boulogne, fördelaktigt vittnat såväl om det intresse, hvarmed fiskeriidkare dem omfattat, som ock de utvidgande insigter i yrket, de deraf inhemtat, har Göteborgs och Bohus Läns Kongl. Hushållningssällskap beslutat föranstalta en I dylik utställning i Lysekil instundande höst samt uppdragit åt undertecknade, Bestyrelse, att för ändamålet vidtaga erforderliga åtgärder. Med anledning häraf sår alltså Bestyrelsen till deltagande i detta möte vördsamt inbjuda alla Fiskerinäringens idkare och vänner, såväl inom detta och det angränsande Hallands län, som även vid södra kusten af Norge. Utställningen öppnas i Lysekil Onsdagen den 2:dre och afslutas Fredagen den 4:de September, samt omfattar alla till fiskeriet hörande föremål, fördelade uti klasser, med prisdomare för hvarje klass. Belöningar i medaljer af silfver bronz, större och mindre premiebelopp samt .,mentious honorables komma att utdelas. Första klassen innefattar fiskredskaper och materialier tör deras tillverkning, samt allt annat, som till fiskets bedrifvande hörer. I Andra klassen fiskeriprodukter af alla slag. Tredje klassen fiskodlingsföremäl. modeller. skrifter, sjökartor m. m., som till fiskerinäringens befrämjande kan anses nyttigt. Vilkor för belöning i 1:sta klassen äro: att pris finnes åsatt hvarje föremål, som är till salu, och, såvida det är ett fabrikat, att utställaren utför beställningar till samma pris; i 2:dra klassen: att utställaren sjelf beredt eller låtit bereda den utställda produkten; I i 3:dje klassen: att endast utställarens eget arbete eller uppfinning prisbelönas. Prisdomare utses för hvarje klass, 2 af mötets bestyrelse och 3 af mötets medlemmar. För ordnandet af kappseglingen, äfvensom dermed sammanhängande prisbelöningar, kommer bestyrelsen att vidtaga särskilda för lokalen och förhållandena lämpliga åtgärder. I GERHARD von YHLEN, I Ordförande. G. Melin. A. N. Widell. J. N. Sanne. G E. Bundsen. Benj. G. Moliän. G. J. Sundberg. Otto Lcenhom. Kobitt Nordrall. M. Backlin. Thor Klase. M. L. Stranne. Olof Berndtsson. ! Frågor, som komma att afhandlas under mötet. 1. Äro assurans-föreningar al redskap och farkoster nytwga för fiskrarue? Om så är, huru åstad-omma sådana? 2. Hvilka fel begås vid behandling af den Bohu ka Banklisken, och buru införa en fullt ändamålseniig beredning af densamma? 3. Ivilka åtgärder kunna vidtagas för att befrämja Bankfisket? 4. Hvarföre begagnas Garnsisket så litat och hvilken erfarenbet har man om detta fisk fördt med krobsi bet? 5. Hvilka åwärder böra vid agas för att förse städerna vid våra kuster samt fiskmarknaden i det inre af landet med jemnare tillförsel af bättre vårdad färsk fisk? Hvarföre rökes icke sill och annan fisk i större ngd hos oss, då sådan behandling är vanlig på andra ställen, och buru befrämja denna beredning? 7. Har man någon erfarenbet af fisks bevarande uti is och om bandel dermed? och buru åvägabringa en sådan i större utsträckning? 8. Hvarlöre saltberedes icke Skarpsill (Brissling) härstädes, då denna beredning brukas i Norge och der lönar sig? 9. Hvilka förslag kunna srom tällas för befrämjande af Sillfisket i gränsvattnet mot Norge och i för de samfäldt bedrifna fiskerierna, med särskildt lädt afseende på mellaurikslagens lör dem menliga beomelserr 19. Har man någon erfarenhet om bättre siskredskay em nya för oss obekanta säusstmetoder, och hvilka de ? 11. Hvad erfareobet har man af den uti Kongl Mcj:ts nädiga kungörelse af den 10 Mars 18635 föreskrifna fredumngstiden och af bestämmelserna för Hummeroch Osronfisket? 12. Itvilket resultat af Ostronodling kan anföras och buru uppmuntra il en bävre värd af Ostrongruuden? 13. Hvilka fel vidlåda våra nu brukliga fiskerifarkoster, och huru belrämja byggandet af fullt lämpliga sådana? 14. Anses korsumtiousföreningar eller bolag för iaköp af ii störnoden eter nytuga för de Bobeysläoska fiskare-sambältena och huru ävägabringa sädan 7? 15. Kano det löna sig att till godumgsamue ullvarataga och bereda det fisköffall och annan spiltning, som samlas på fisklägena. och på hvad sär bör deta ske? 16. Finoes vågot godkändt medel att förekvmma den skåaa, som anställes al skeppsmasken? 17. Huru Lag n införa eu bätre vård om Larfiskerierna och befrämja Larodingen. 18. Kan uppiödande al stoguseg och bafsfisk uti vår lung betala den kostead, som uerpå nedlägges, och hytika svärigbeter möta för införandet aj denua indus ay:. (11013). ell böra i sådavt fall sorectäs till antass Sjöförsäkrings -Säll apet