utviganmg. Det DOP UPLJeilte oemarkas, aäftt)CtTuvägen ingalunda upphjelpt handeln i Ystad eller trafiken frän sjösidan, att postångbätarne tagits härifrån, att de öfriga, vår hamn anlöpande ångoch segelfartyg minskats till antalet och att stadens egen flottilj reducerats till 2 å 3 segel. — Örebro, Om folkskolemötet skrifver Nerikes Allehanda sistl. gårdag: 91 norrmän blefvo i förrgår genom den i Norge bildade komitsen för anordnande af resa till folkskolemötet i Örebro här anmälda såsom mötesdeltagare. Ett par tiotal norska bröder hafva dessutom sjelfve anmält sin tillimnade hitfärd. Alltså kommer Norge att lemna mer än hundra deltagare. Från Danmark torde måhända hitväntas ett halft hundratal. — Finnarne blifva sannolikt ej många, men dock lär äfven deras folkskolevasen komma att värdigt representeras vid mötet, och detta ej blott af män, utan ock af qvinnor. Dessa uppgifter må tjena såsom belysande bilaga till uppropet om gästfrihet för de till öfvervagande antalet temligen obemedlade mötesdeltacarne. Kopin9s— Grebro Halsbergs-postlinien lär ha ett styft arbete. Under Juni månad — den föorsta helmånad, som denna jernvägs-postled hitintills räknar — lära dess portosatser hafva till antalet öfverskridit 6,600, en siffra, som månget postkontor icke torde uppnå. Kommunalutskylder. Enligt hvad Ner. Alleh:s red. varit i tilltälle erfara, lära kommnnalutskylderna i Örebro detta år komma att utgå med 3 rdr 54 öre för hvarje rdrs bevillning för kapital och arbete, samt rmt 4: 24 för fastighetsbevillningsriksdaler, I fjol utgjorde de resp. rmt 2: 73 och 3: 36. a Ett möte mellan baningeniörer hölls i Örebro i Lördags. Ner. Alleb. berättar derom: Några trafiktjenstemän voro äfven tillstädes vid mötet. Trafikehefen Agrelius var ordförande för dagen och baningeniör Sahlbom från Södertelje sekreterare. — Bestyrelsen för anordnande af mötet utgjordes af baningenörerne Cronin i Örebro och Åstrand i Halsberg, at hvilka dock den sistnämnde bade sjukdomsförtall.. Om mötet, som hölls belt inkognito, följaktligen utan referent, ha vi hörsagevis erfarit, att de 15 till 20 deltagarne arbetade serdeles flitigt, eller från kl. 11 till 4 samt från 6 till S enda mötesdagen. Diskussionen rörde sig omkring flera tekniska frågor och, i sammanhang dermed, frågorna om lämpligaste sätt för bevakning och underhåll vid bavorna, hufvudsakligen för utrörande af de besparningar, som böra kunna föranledas af utvidgad erjarenhet. Det är en fägnad att se ett så vaket och lofvärdt nit och intresse för saken hos desse tjenstemän, eggande dem att vid en följd af möten afhandla trågor, af hvilkas lyckliga lösning de icke kunna personligen påräkna någon direkt vinst eller ens godtgörelse tör de utgifter, som äro oskiljaktiga från resor. äfven om sjelfva färden sker kostnadsfritt. Sådana möten lära ha hållits både i Ystad och Södertelje under nästlidet år, och nu utsattes nästa möte att hållas i Jönköping i slutet af Juni 1569. — Lund. Notabel resande. Sedan i Söndags gästas Lund af den beromde filologen Mätzner från Berlin. Hr M., som här i Sverge är lör mången personligen bekant genom den ovanliga välvillighet mot resande landsmän, som han under en lång följd af år utöfvat i sitt gästti ia hem, och som eger säkerligen ännu flera bekanta på grund at sina utgifna skrifter, ernar efter några dagars vistande i Lund begifva sig till Stockholm och Upsala, hvarefter han återvänder till Lund för att der stanna en tid. — Falköping. Vid kyrkokerdevul i Slöta har: teol. lektorn i Wenersborg Sv. Sandberg erhållit de flesta rösterna. — Wenersborg. Afliden veteran. I Wenersborgs Tidn. läses: F. d. regementsväbelm och fanjunkaren vid Westgötadahls regemente, riddaren af ryska S:t Georgsorden och innehatvaren af silfvermedaljen ,för tapperhet i fält, Johan Adolf Bergenhen afled den 6 dennes å lasarettet i Karlstad, 74 år gammal. Hr Bergenhem var en gammal Karolin af äkta skrot och korn: tapper, tålig, försakande, enkel, bottenärlig och flärdlös. Tidigt ingick han i krigstjenst och deltog såsom underofficer uti 1813 års fälttåg i Tyskland, derunder han på slagfältet pryddes med ryska S:t Georgskorset — ett hederstecken, som numera knappt någon innehar i Sverge — och svenska silfvermedaljen ,för tapperhet i fält. Under sin tjensteutölning i fredstid var han sträng emot sig sjelf som emot andra och om något tumult bland, civilayppade sig på lägerplatsen Nygårdsängen, behöfde regementsväbeln Bergenhem blott visa sig med sin .Ujuh — en karbas — i handen, då hvar och en genast skyndade att lemna platsen. Detta oaktadt egde han det mest ömsinta och goda hjerta, samt var en osviklig kamrat och vån. Sin mening sade han rent ut till hvem han nalkades och förstod sig icke på några fraser — i detta fall tilläto honom hans bögre förmän mången närgångenhet, emedan ban var afhållen för sitt rattframma sätt. — Hans infall voro många och dräpande. Beslägtad med den olycklige kyrkoherden Lindbäck, tillspordes han af en vän om huru han bedömde L:s handling. Jo, sir du — svarade den gamle bussen — ,presten gör med menniskan som spindeln med flugan: först suger han blodet ur henne och sen så vrider han om nacken påna. En gång, då kung Oscar med prins Gustaf väntades till lägret å Nygårdsängen, hade officerskåren föranstaltat om 2:ne pyramiders uppförande framför lägret. En ordonnans infann sig i B:s tält och bragte order från tjenstgörande majoren att regementsväbeln skulle infinna sig vid och tillse detta arbete. , Hvad i h—e har jag med den der (här är ett ord som ej kan tryckas) att göra? dundrade B., och dervid blef det. Soldat ifrån hjessan till fotabjellet passade icke hans väsen för salongslifvet; derföre var också hans käraste sysselsättning, då hans tid det tillät, att med bössan på axeln vandra till skogs för att knäcka en hare. Uruer en dylik skogsfärd hände det sig att då B. ämnade taga sig en pris snus och i sådant afseende ställde bössan intill sin sida, skottet af någon tillfällighet brann utaf och hela bagelsvärmen ingick i hans kropp under armhälan. Utan att uppgifva någon klagolåt, endast med en ed öfver ,,det dumma geväret, som inte lyder kommando, uppref han en handfull gräs och mossa, för att dermed hindra förblödningen, hvarefter han långsamt begaf sig till sitt hem, beläget en timmas väg från olycksstället. Då efterskickad läkare uttog det ena haglet efter det andra, fördrog han — lik Karl XII vid Pultava — under skämt denna långsamma pina. Ogift och barnlös lefde ban på en liten pension och vistades senaste tiden hos slägtingar i Wermland. Då ålderdom och bräcklighet alltmer tryckte hans svaga stofthydda, förskaffade desse honom bättre vård å lasarettet i Karlstad, hvarest den gamle krigaren, som på slagfältet sett döden tusen gånger under ögonen och i fredstid blitvit blesserad, måste dö ,strådöden. Med grafvens lugn töijer fridens helsning den ärlige tappre krigsmannen. — Vesterås. En ,.andligt sinnad, misstänkt för förgiftning af anhöriga, för att erhålla arf. Vestmanlands läns tidning meddelar följande ruskiga historia: I Zifferbo by, belägen i Gagnefs socken mot gränsen at St. Tuna i Stora Kopparbergs lin, hafva gräsliga forgiftningsförsök blifvit upptäckta. För någon längre tid tillbaka uppgifvas -hnsets samtliga invånare, bestående af ett äldre hjonelag, jemte hemmavarande son och dotter hafva varit samtidigt illamående, utan att någor dervid dock tillsette litvet. Efter förtärandet a vällsmålet, kvarvid husmodren skall, batva ätit a et i grytan qvarvarande och anmärkt, att de