Ordspråket nödgas saga: , Nous travalllons pour le roi de Prusse. Nu har af ministrarne, isynnerhet de ogifta, med framgång gjorts gällande, att man ej kan komma ut med en aflöning af 10,000 thaler. Man kan således omöjligt utaf en sångerska af första rangen begära, att hon skall kunna lifnära sig med en dylik bagatell. Till all lycka ega de tillfälle till biförtjenster. Vår primadonna har europeiskt rykte. Den ,lilla Lucca är en högst farlig förtrollerska. Hon må i Berlin, i Petersburg, i London eller i Madrid, på scenen, i salongen eller i boudoiren låta sina Lucca-ögon sväfva omkring och sin röst ljuda; hon må framställa fru Fluth i ,,De muntra fruarna, Margaretha i Gounods opera eller Meyerbeers Afrikanska — öfverallt samma förtrolling, som inbringar henne hjertan och guldmynt i oräknelig mängd. Förliden vinter besökte hon, på kejsar Alexanders inbjudning, på några veckor Petersburg och återkom derifrån öfverhopad med skatter. Lucca är en ung judinna frän Prag, hvilken vår operaintendent med ett lyckligt grepp framdragit ur hennes dervarande trosförvandters sorgliga omgifning. I Berlin har man uppbjudit allt, för att göra henne vistandet derstädes angenämt. Konungen intresserar sig lifligt för ,,den nätta personen. Ogista prinsar och ministrar tycka om att se henne hos sig en petit comit, och grefve Bismarck har i Gastein ej ansett under sin värdighet att låta fotografera sig tillsammans med henne på ett kort. Hon eger förmågan att öppna och fortsätta en pikant konversation, och jag eger kännedom om en diner hos ministern grefve 7, vid hvilken samtalet mellan henne, prins och värden blef så ytterligt pikant, att hennes dåvarande fästman, numera hennes man, gardeslöjtnanten von R., fann sig föranlåten att lemna sällskapet. Men den ädla sångerskan höll tappert ut. Hennes mest omtyckta roll är pagen i ,Figaros bröllop, en såkallad trikotroll, som lemnar henne tillfälle att i vidsträcktaste mån utveck!a sin rösts egendomlighet, sin munterhet och skalkaktighet, sina inre och yttre bea Jag talade om egendomligheten i vär primadonnas röst. I sjelfva verket skulle det vara vågadt att helt enkelt tala om denna rösts skönhet. Uti denna punkt ställes primadonnan fullständigt i skuggan genom den andra sångerskan, fru HarricrsWippern. Det finnes knappt något herrligare än denna dams röst. Tyvärr saknar hon helt och hållet medel att dramatiskt understödja rösten. Om ni fördenskull vill ha full njutning af hennes sång i operan, så förbjud era ögon att se. Man kan definiera skilnaden: mellan de båda sångerskorna derhän, att den ena finner vägen till hjertat genom ögonen, den andra genom öronen. Fru H:s enskilda lif är lika rent som hennes röst. Hon förstår att undvika hvarje kollision mellan sina husliga och sina artistiska pligter och har på! ett afundsvärdt sätt löst problemet, huru en sångerska årligen kan gifva sin make ett bevis på äktenskaplig lycka och ur hvarje sådant husligt intermezzo framgå med ökad friskhet i rösten. I det jag öfverlemnar de öfriga sångerskorna åt deras öde, vänder jag mig till baletten. Baletten är de berlinske kännarnes stolthet. Hvad mig angår, så vill jag ej vidare undersöka danskonstens berättigande att visa sig på scenen. Då baletten nu en gång existerar, så kan jag ej tillbakahålla det erkännande, att dess yttre utstyrsel i Berlin är egnadt att mätta det mest lystna öga. Hohenzollarne alltifrån Fredrik den Store ha alltid varit mycket nådiga protektorer af baletten, och tillochmed den allvarsamme tredje Fredrik Wilhelm hyste en passionerad böjelse för densamma. Under konung Wilhelm har baletten ej gått miste om något af den kungliga ynnesten. Den gamle herrn förstår alltid att taga sig en stunds ledighet från regeringsbestyren, för att från sin privatloge fägna sig åt den lättfärdiga skaran damer i trikot, och det händer ej sällan, att han väljer konstnärspersonalens serskilda ingång, för att genom scenens sidoymder. begifva sig till sin loge. De uppförda baletterna äro mestadels komponerade af vår balettmästare Iaglioni, om hvars koreografiska talanger hans stumma verk tala det vältaligaste språk, så att jag kan underlåta att lofprisa honom. De omtycktaste af hans baletter äro: Satanella, ,Flick och Flock samt , Sardanapal. Flick och Flock har här inom ett tiotal af år gifvits omkring 200 gånger. Då jag berättar, att Taglioni komponerat hufvudrollerna i sina verk för sin dotter Marie Taglioni, balettpublikens älskling, så vill jag häntyda på ett af de vackraste förhållanden, som någonsin existerat på en scen. Sedan några år har fröken Taglioni dragit sig tillbaka från scenen; hon var klok nog att göra detta medan hon ännu stod på höjden af sina artistiska prestationer. På detta sätt har hon dragit försorg om att för lång tid göra sig oersättlig. Uti corps de balettens här förekommer alltemellanåt en och annan, för hvilken man ifrigt skulle vilja frambålla den stora danskonstnärinnans exempel till efterföljd — äldre, i bakgrunden förbiifvande reservdamer, hvilka, likasom nu åter allas vår moder jorden, råkat i misstanke att vara orörliga, tilldess nyligen en Galiläi inom baletten uti en kuplett nedelog denna A; tenla stmöctana I af-aonda nå dan — d d t h — — — — — — — U— — MM 6 — — — 2 — — — IA — — — — — — — — — — — 2 — 2 — — — — — — Ö — — — — — 2?— oOOÖ —