Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juli 1868, sida 3

Article Image
Ylicket förekomma detta giftermål. Då den unga damen var ,, omyndig öfver sin hand och sitt hjerta gällde det blott att uppnå kyrkan innan akten var afslutad; men detta lyckades icke, ty de nygifta körde bort i samma ögonblick som en dro, ska fran höger och en från venster ankommo med slägtingar, hvilka mottagit bref ungefär lika lydande som det ofvanomtalade och hvilka nu infunno sig för att protestera mot vigseln. — För den unga damens skull, tillägger en tidning, som återger berättelsen, önska vi att lyckan måtte hafva varit större än hennes förstånd och att den obekante hr L. må vara en ,skikkelig fyr. Guldfält i Afrika. Om man får sätta tro till Natals tidning, existera sådana af sällsynt rikedom i Södra Afrika. Enligt denna tidning, skall den tyske resanden Mauch, som på uppdrag af geografiska sällskapet i Gotha anställer forskningar i vestliga delen af Natal, der hafva upptäckt två stora guldfält. Det ena af dem ligger på nordliga stranden af Zambesi-floden, det andra omkring 900 mil i Nordostlig rigtning från Natal, i närheten af Transvaaliska republikens gränser. Detta sednare skall hafva en längd af 60 och en bredd af 20 mil. Efter hr Mauchs beskrifning består det ifrågavarande landet af metamorfiska klippor, hvilka innehålla guldqvartz. Drakträdet vid Oratova. Det jättelika och så beundrade exemplaret af Dracaena draco vid Oratova på ön Teneriffa finnes icke mer. Sistl. höst förstörde en orkan denne de tropiska skogarnes nestor, hvilkens ålder Humboldt anslår till omkring 6900 år. Den namnkunnige naturforskaren besökte det år 1807, och den beskrifning han gaf af trädet, drog en stor mängd resande och lärda till Oratova. Sedan har Wibb anvisat det en mycket betydande plats i sin naturalhistoria öfver de Kanariska öarne, och det finnes ej någon resbeskrifning från eqvatorn, i hvilken det ej blifvit skildradt. Nästan alla orkaner, som härja dessa öars kuster, hafva tillfogat detta storartade vegetabiliska fenomen en eller annan skada. År 1819 förlorade det hela sin bladkrona, och efter denna förstöring tog man af detsamma en teckning, som genomgick hela Europa. Dessa teckningar äro nu det enda minnesmärke man har efter jätteträdet. Orkanerna under sistlidet år förstörde det alldeles. Alldeles som mammorna göra. Tre små flickor lekte en dag på gården: de lekte att de voro gifta och bodde nära hvarandra och voro goda vänner. ,Se så Nelly, sade den ena af flickorna, nu går du in till Sara och stannar en stund der och pratar, och så kommer du till mig och talar om hvad hon sade om mig, och så skall jag prata om henne, och så går du och talar om för henne allt hvad jag sagt, och så bli vi onda på hvarandra, alldeles som våra mammor göra, som du yet. Åh, så roligt det skall bli!

15 juli 1868, sida 3

Thumbnail