af sig, men alla kommunala förbättringar påstäs här stranda mot egennytta och liknöjdhet hos dem, som makten hafva. Som jag har några kamrater der, ärnar jag om några dagar titta till dem. Vi bo vanligen på stadens källare, ett af de uslaste hus i staden, men losis finnes äfven hos hr Lindström midt för prestgården. Hos honom behöfver man åtminstone ej vara rädd att taket eller väga garne falla ned. Xx sSnkara. Rågyriset. Skara Tidning klagar öfver, att rågen derstädes för närvarande gäller 28 a 29 rdr, under att den samtidigt i Stockholm fallit till 18 å 19 rdr. Karlskrona. Reglementsförändring. I Karlsa Veckoblad läses: Vid de tillfällen ombord å örlogsfartyg, då enligt reglementet vakten skall gå i gevär såsom honör för ankommande militärpersoner m. fl., skall posten icke, såsom hittills brukats, ropa ,.i gevär. utan i stället kalla gevärsfolket genom att, vändande sig inåt halfdäck med lagom hög röst för att höras, men utan skrik, uttala ordet ,,gevärsfolk. En f. d. Karlskronabo. En korrespondent från Havanna berättar att chefen å det österrikiska örlogsfartyg, som från Vera Cruz hemtade och hemförde kejsar Maximilians lik, var en svensk, herr Rudolf Dutva, då kommendör i österrikiska flottan. — Man erfar att denne vår landsman nu är kommendant i Triest. — Ronneby. IIelsobrunnen. Oaktadt den bekymmersamma penningeställningen är likväl antalet kargäster vid Ronneby brunn i är ovanligt stort, uppgående redan nu till 1204 personer, nemligen: ståndspersoner 175, betalande allmoge 571, fridrickare 235, lazarettsbjon 21, fattighushjon 18, samt från brunnen hemtande 184, summa 1204. Hufrudstadens läkare hafva isynnerhet börjat egna Ronneby förträffliga helsobrunn en allt större uppnärksamhet och torde frequensen af brunnsgäster ännu mera förökas då det påtänkta bolaget en gång fått öfvertaga och i flera afseenden förkofra brunnens fastigheter m. m. — Örebro, I Ner. Alleh:a läses den 11 Juli? Arboga — Köpings jernvägs bolagsstämma var rätt märklig, och förhällanden, som vid stämman yppades, förtjena väl att offentliggöras något utförligare, än som i Onsdags kunde ske. Att denna bana, när det omsider blef allvar af, hastigt fullbordades och öppnades för trafik, är en känd sak. Att bolagets ingeniör löjtnant Sandell och entreprenör byggmästaren Karl Jansson utfört sina åtaganden med ,nit och redbarhet, det kunde man ock antaga såsom visst förutan direktionens nu derom till bolaget afgifna goda vitsord. Men något mindre vanligt torde vara, att de beräkningar, på hvilka inbjudningen till jernvägsaktieteckning grundat sig, befinnas vara icke blott icke alltför sangviniska, utan betydligt understigande verkligheten. Vi erinra, att Arboga — Köpingsbanan till en del var bygd af jernvägsbolaget Köping—Hult för åtskilliga år tillbaka. Landfästen och bropirer voro sålunda uppförda vid Östtuna och Näsbyån. Ett jordarbete af 2,267 kubikfamnar var verkstäldt och en del hägnad fanns uppförd, men det återstod ett jordarbete af 9,500 kubikfamnar, öfverbyggnad, stationshus och vaktarstugor m. m. för att fullborda den 53 tusen fot långa banan från Arboga till Köping. Bolaget Köping—Hult saknade tillgångar att bekosta detta arbete, som var beräknadt att ytterligare medtaga 320,000 rdr (och hvilket nu befinnes hafva uppgått till 322,906 rdr enligt revisorernas eller 328.506 rdr enligt direktionens beräkningar). Då söktes och erhölls utan svårighet ett statsanslag af 160,000 rdr, och de återstående 160.000 skulle sammanbringas genom aktieteckning. Inbjudning utfärdades; aktietecknarne skulle till sin säkerhet erhålla banan med allt tillbehör, intilldess att de blifvit fullt godtgjorde. Köping-Ilults jernväg skulle besörja banans trafkerande och underhäll mot viss andel af bruttoinkomsten. Af återstoden skulle aktieegarne erhålla en utdelning, som förespeglades sannolikt snart skola uppgå till, men icke finge ötverskjuta S procent. Örverskottet skulle användas till inlösen af aktier efter utlottning, hvarefter banan omsider tillfaller bolaget Köping-ult. Det kan tyckas, som skulle det ha varit en enkel sak för någre af de patroner , som hade att påräkna största gagnet at banan och bäst voro i tillfälle kontrollera utsigterna till framgång, att helt enkelt sammanskjuta det jemförelsevis obetydliga beloppet 160,000, men de,hade icke smakå. Hvarjehanda godt folk anmodades deltaga, utan att summan ändock ficks ihop, ty om vi ej irra oss, måste slutligen Köping-—flult jernväg ingå såsom delegare för ett fyllnadsbelopp. Synbarligen litade man icke fullt på de sramsagda beräkningarne, som dock voro — det har visat sig — rätt anspråkslösa. Trafikåret skall enligt stämmobeslut räknas från d. 1 Oktober till d. 30 September. Nu pågår första trafikäret. Då det var halflidet d 30 sistl. April hade Arboga— Köping bolag för sin del införtjenat en ren behållning af 10,948 rdr, hvilken redan öfverstiger, hvad i den bolagsordningen bifogade tabellen öfver årliga ränteoch kapitalbetalningar blifvit beräknadt för hela det första trasskaret. I nämnda belopp ingingo ett eller par tusen rdr intjenade redan före första trafikåreta början. Åtskilliga tåg hade nemligen befordrats å banan innan hon officiellt öppnades för trafik d. 7 Oktober 1867. Åt det anförda framgår otvetydigt, att redan i nästa December, då första renteliqvid förfaller till utbetalning, en utdelning af 8 procent kan vara att med säkerhet påräkna, hvarförutom icke så få aktier torde kunna redan i år utlottas. Måhända skall detta, förväntningarne fverträffande, resultat i förening med Nora—Ervalla-bolagets och jemväl FKöping-IIult-bolagets märkliga förkofran väsendtligen bidraga att främja jernvägsbyggnaders fortsättande i dessa nejder, der de först inom landet försöktes, — der de, om än med mycken vedermöda och bekymuer, nått en vacker utveckling, men der ännu mycket återstår att göra. Från stämman, som var besökt at 17 delegare, representerade 461 aktier, må i öfrigt nämnas, att den årliga aktieutlottningen bestämdes skola ske inför Köpings magistrat; a ansvarsfrihet för 1867 års förvaltning beviljades; att till direktionsledamöter valdes: bruksegaren S. Heijkenskjöld, ryttmästaren H. S. Tham, ingeniör O. Hallström, mr William Hartridge i London och kommendör Hjelm, och till suppleanter: laen V. Zethelius och trasikchefen Agreius att till revisorer valdes major W. Schenström och rektor M. Barken samt till Suppleanter: jägmästaren J. Arpi och disponenten C. P. Lindberg. — Linköping. Bergolja inom Östergötland I ,Östg. Korr. Jörekommer en inbjudning, utfärdad af en handl. Wallberg i S:t lIStill aktieteckning, i och för anställande af borrning efter petrolemn i den s. k. Bergs brinnande backe, belägen vid Vistena by i Allhelgona socken, 14 mil från Skeninge. Petrolei-oljefyndigheten upptäcktes redan för flere år sedan af egaren, då han skulle hägna en gärdesgård och för vidjornas vVedjande upptände eld vid foten af backen, hvilken eld sedermera ej kunde släckas, utan fortfor vinter och sommar, utan att likväl alltjemt flamna; men den underhölls ständigt genom remnor i orden, från hvilka bergoljan uppsipprade och imdregnerade såväl der befintligt skifferlager, som uven den i dagen liggande kalkstenen. Slutligen srep den underjordiska elden så omkring sig, att rädvirket till en källare, å vensom nedra delen af tt vagnsoch redskahslider, förkolnades, så att A... as