tism. Han tycks nemligen anse det varap af temligen underordnad betydelse, huru te en religion är beskaffad, endast den frire villigt antages och bekännes af ett folk. r. Vi se!, säger han, ,i historien så många ti bevis på, att en troslära slår rot inom en s5 bestämd nejd af jorden, men borttynar u hvarje (?) annorstädes, att tänkaren stun-o dom känner sig frestad tvifla på mdjlig-i heten af en religion, gemensam för jordens b alla folkslag och klimat. — — Sjelfva ä kristendomen, ehuru så mycket ädlare till ll: sin anda, så mycket fastare till sin sam-m mansättning än någon af dessa af geo-Ir grafiska förhållanden beroende trosläror, d förefaller betraktaren som vore den huf-s vudsakligen afsedd för den götiska solk-m stammen. Icke underligt att den, somlu ser saken från denna synpunkt, gerna un-d nar sina vänner i Utah den grotva karri-A katyr af religion, som upprunnnit i denne sb Josef Smiths hufvud, om hvilken författa-i ren sjelf säger, att han i afseende på in-J. telligens var under all kritik. f Mr Dixons skildring af shakersamhället Jb vid Mount Libanon är särdeles intressant s och öfverensstämmer ganska väl med den, lt som Fredrika Bremer lemnat uti ..Hem-12 men i Nya Verlden. Shakers , betrakta ss jordens skötsel såsom en del af sin guds-JI I tjenst, emedan de anse sig kallade ati återlösa och till gemenskap med Gud bringa vår jord, skymfad och förbannad genom menniskornas synder, och resultatet häraf är, att de förvandlat en vild skogstrakt i staten Newyork till ett jor-f diskt paradis, och att de kunnat realisera inom sitt samhälle kommunismens id — l ett försök, som misslyckats för så mångas andra associationer uti Amerika. Som se bekant är, har celibatet antagits såsom su oundgängligt vilkor för alla dem, somj.ö sluta sig till denna egendomliga sekt, och o det äkta par, som gör det, lefver från den t stunden som bror och syster. Den ädlalr anda, den sedliga renhet, kärleksfullhet, arbetsamhet och ordning, som utmärka sl shakers, ha trots det orimliga och öfverspända i många af deras lärosatser för-i värfvat dem ett högt anseende och sekten: talrika nya anhängare, som ölvergifvit s1 verldsliga fördelar och utmärkelser och f afstått åt den gemensamma kassan sin l förmögenhet för att egna sig åt ett lif afse arbete och försakelse. — Öiversättarinnan s af detta arbete har haft ett ganska olycksa ligt infall, då hon återgifvit ordet ,sha-t kers med ,,qväkare, ty alls ingen likhet se finnes mellan dessa sekters religiösa satser sk och institutioner, och benämningen blirle desto mera förvillande, som det finnes ettli betydligt antal verkliga qväkare i Ame-I rika. Den omständighet, som hon anförss t ö såsom skäl för detta tilltag, nemligen det att ,shakers är ett smädenamn, hvilket sektens medlemmar ej vilja vidkännas, kan så mycket mindre godkännas, som ordet ,qväkare är alldeles detsamma och ej antages af qväkarne sjelfva, hvilka,ney bekant är, kalla sig friends (vänner). Ett annat kommunistiskt samhälle, som förf. skildrar, är perfektionisternas vid Oneida Creek, hvilket skiljer sig himmelsvidt från shakers till verldsäskådning, grundsatser och lefnadssätt. Perfektionisterna, äfven bibelkommunister kallade, förklara eganderätten för stöld och äktenskapet för bedrägeri samt ha frigjort sig från all förbindelse med Förenta Staterna, afsagt sig pligten att lyda både gudomliga lagar, sådana de förekomma i Bibeln, och de menekliga samt ega blott i sin egen fria vilja och i sina trosbröders åsigter röttesnören för sina handlingar. De praktisera hvad de lära med djerft trots af allmänna meningen i det land, som omger dem, och förklara — äfven de — sig för heliga och sitt samfund för den kristna kyrkan, som nu uppstått i ursprunglig renhet. Lika radikalt gå, enligt förf., Ameri-. kas spiritualister tillväga i sina angrepp mot de gamla kristna kyrkorna, och dej: kalla sig sjelfva verldens största kättare. Hvad förf. berättar om dem, om sierskor, clairvoyanter, falska profeter och undergörare skulle förekomma otroligt, om ej erfarenheten lärt, att otro och vidskepelse stå hvarandra nära. Åt sträfvandena för utvidgandet af de qvinliga rättigheterna i Amerika egnar förf. mycken uppmärksamhet, och de kapitel,. som behandla detta ämne, äro synnerligen läsvärda. På samma gång han framhåller och beklagar de öfverdrifter och afvägar, på hvilka åtskilliga af dem, som kämpa för emancipationsiden, råkat, erkänner författaren det befogade i klagomålen öfver det sociala förtryck, som qvinnan ännu är underkastad i alla europeiska länder och i sjelfva det fria Amerika, synnerligen inom äktenskapet, och han går. ända derhän, att han påstår, det qvinnans privilegier i Turkiet, Persien, Egypten och det mahomedanska Indien stå på säkrare grund hvad lagen beträffar än både i Nya England och i det gamla. Har den turkiska eller persiska bruden lemnat sin faders hem, förblir hon dock som förut en fri (?) menniska, en egarinna till sin förmögenhet och i besittning af samma medborgerliga rättigheter. Hon kan kräfva sina gäldenärer och inför domsto! återvinna sina penningar. — En turkisk hustru är en sjelfständig och ansvarig personlighet med känsla af hvad som är rätt och orätt samt med lika frihet att emottaga och förvalta sina penningar som under sin ogifta tid. Behandlar mannen i Orienten någon af sina qvinnor brutalt eller opassande, så vet han, att offret för hans våldsamma lynne inför en opartisk domare kan vinna skydd. , Man kan i sanning tycka, utropar förf., ,,den amerikanska hustrun vara en rätt hjelplös varelse, jemförd med sin asitiska systerl Förhåller det sig så — står qvinnans rättigheter uti flera afseenden högre i Orienten, der man velat bestrida, att hon har en själ, än i deländer, der europeisk kultur råder, så äro i sanning missförhållandena i detta afseende så stora, att de böra och kunna afhjelpas. Och hvad är väl naturligare än att man i den unga fristaten ifrigare än i det gamla Europa sträfvar för detta mål?