0O0—: — 2 — den 2 dennes ingått af hufvudsakligen följande lydelse: 18 koleradödsfall hafva under förra veckan inträffat i denna hufvudstad. Verkan af den ihållande torra och varma väderleken har dessutom visat sig i en stigande proportion af dödsfall i diarrhe, hvilka under samma tid utgjorde 171, mot 66 i veckan förut samt 31 och 27 i de tvenne nästföregående veckorna. — Kanontillverkningen å Finspong. I Aftonbladet läses: En insändare till denna tidning har velat påpeka att bruksegaren C. Ekman på Finspong skulle brustit i fullgörandet af ett mellan förvaltningen af sjöärendena och honom uppgjordt kontrakt, enligt hvilket herr Ekman skulle erhålla ett räntefritt lån af 90,000 rdr emot förbindelse att innan den 1 Sept. 1867 till staten leverera en 15-tums monitorkanon, hvilken förbindelses fullgörande hr Ekman enligt insändarens påstående uraktlåtit. men detta oaktadt utan anmärkning från sjöförsvarsdepartementet fortfarande tillgodonjuter det räntefria lånet. I anledning häraf hafva vi i departementet förskaffat oss del såväl af kontraktet som andra dithörande handlingar och ha velat framlägga nedanstående upplysningar till tjenst såväl för den anonyme insändaren som för andra, hvilka intressera sig för fortgången af försöken att här i landet åstadkomma gjutjernskanoner af svår kaliber. Enligt ifrågavarande kontrakt, som af hr Ekman blifvit undertecknadt den 12 Juni 1866, erhåller hr Ekman, för åstadkommande af gjutning och tillverkning af kanoner utaf 12 dec.-tums kaliber, ett räntefritt förlagslån af 90, 000 rdr, emot i kontraktet gjorda bestämmelser, hvaribland hr Ekman ålägges att först gjuta och tillverka en kanon af 9 dec.-tums kaliber, och sedan härigenom utrönts att gröfre kanoner kunna gjutas och tillverkas på sätt kontraktet närmare bestämmer, skall en 12-tums kanon tillverkas. Den först omnämnda 9-tums försökskanonen förbinder sig hr Ekman att förfärdiga samt till besigtning och profning framställa inom 15 månader efter det kontraktet blifvit af honom undertecknadt. Kanonen blef färdig och undergick den föreskrifna profningen och besigtningen, gillades i förra afseendet fullkomligt, men kunde ej vid besigtning antagas, emedan i kulloppet befanns en gjutspricka. Med stöd af 11 8 i kontraktet, der det heter: ,Söker bruksegaren, på grund af förfall, hvartill han ej varit vållande, anstånd med kontraktets fullgörande samt att få förlagslånet vidare behålla, kommer det endast på K. M:ts nådiga pröfning att bero hvad afseende härå må kunna fästas, — ingick hr Ekman till K. M:t med en skrifvelse, hvari han anhåller att, då enligt bifogadt besigtningsinstrument kanonen undergått det strängaste prof och sålunda blifvit konstateradt att gjutningssättet är fullt användbart för gröfre kanoner, den ifrågavarande kanonen må anses giltig såsom den i kontraktet föreskrifna 9-tums försökskanonen. Härtill har K. M:t i skrifvelse den 8 sistl. Maj lemnat bifall och förklarat, att hr Ekman inom Juli månads utgång skall tillverka den i kontraktet omförmälda 12 dec.-tums kanonen vid det äfventyr kontraktet stadgar. — Fastighetsköp. Å stadsauktion försåldes i Måndags exekutivt foljande fastigheter: 1:o med adress AE 18 vid Sibyllegatan, bevillningstaxerad till 66,500 rdr och saluvärderad till 55,000 rdr, hvilken inköptes af bokföraren J. F. Holmström för 30,000 rdr; 2:o med adress 1 vid Norrtullsgatan, bevillningstaxerad till 22,000 rdr och saluvärderad till 18,000 rdr, som inropades af frih. Johan Liljencrantz för 9,600 rdr. — Ny arbetare-association. I Stockholms Dagblad läses: Vi hafva i dessa dagar tagit kännedom om en nybildad association härstädes emellan pianoarbetare, hvilka, fem till antalet, tyckas lifvade af den bästa vilja, liksom af verklig törmåga att genomföra sina goda atsigter. Dessa arbetare, hrr G. F. Kronberg, Carl Andersson, Axel Backholm, Joh. Liljedahl och C. W. Bergström, hvilka alla lära vara kända tor skicklighet i sitt yrke, hafva sitt etablissement i huset n:o 18 vid Beridarebansgatan, och ett besök derstades kan öfvertyga hvar och en om att verket är i god fart. Hittills hafva de hunnit förfärdiga endast tvenne pianos, men hålla på med arbetet på ännu flera. Det beror naturligtvis i främsta rummet på att de finna afsättning för sina fabrikater, och all början är svår, isynnerhet inom ett sådant yrke. Vi erinra oss med hvilka svårigheter en dylik association mellan pianoarbetare i Paris hade att utstå, innan den lyckades vinna framgång. Men det var också just en bland de associationer, för hvilka svårigheterna skapade framgången. Det ären förening, som ofta framhållits såsom mönster, men i början hade utgått från den falska principen, att associationen borde bestå af så många medlemmar som möjligt. Denna association i Paris bestod först af ej mindre än 550 arbetare. Det var omöjligt att kunna lyckas. Då denna kolossala association icke kunde erhålla understöd af staten, och något sådant borde heller aldrig ifrågasättas, upplöstes det stora sällskapet. Endast 14 medlemmar af detta bildade en ny förening på en riktigare grund, och denna består ännu samt är af ganska stor betydelse. Åtminstone för ett par år sedan gjorde ifrågavarande association i Paris affärer för 200,000 francs om året och den bestod då af 23 medlemmar, hvilka arbetade hvar och en pr styck samt vid årets slur delade vinsten i mån af hvars och ens arbete. Men i början hade associationen icke kunnat bestå sina medlemmar mer än 5 frs i veckan såsom arbetslön, hvilket dock ej hämmade deras ihärdighet, ordentlighet och förtröstan på framtiden. Vi veta icke huru mycket den nya associationen mellan pianoarbetarne i Stockholm ännu kan gifva, men förmoda det vara ganska ringa, till dess associationen hinner försälja åtminstone ett af de nu färdiga pianos, ett par till det yttre utmärkt eleganta flyglar och hvilka af kännare lofordades såsom lika utmärkta såsom instrumenter. Det är dock att förmoda, det någon älskare af ett godt instrument till facilt pris (vi hafva höst uppgifvas 500 rdr) snart infinner sig såsom köpare, hvarefter associationen kan med förnyade krafter fortsätta sina arbeten. — Amiralitetskrigsmanskassan. Enär ett bidrag af 1,500 rdr, som årligen till amiralitetskrigsmanskassan af lotsmedlen ingår, emot förbindelse för kassan att fortfarande pensionera lotsarna efter bestämmelserna i det för kassan den 23 September 1817 utfärdade reglemente, och hvilket belopp då ungefärligen motsvarade kassans utgifter för berörde pensionering, numera, i följd af den ifrågavarande personal tid efter annan förVV — —— — OM ÅA Ka BA JM — —-— — —5.5 D 22-2-A-— —— DO— cAUAm A-L——-—-——— VD— TJFLK E —U-—-2—— — unnade förbättring i pensionsförmånerna, blifvit alltmera otillräckligt, helst kassans utgifter för lotsoch fyrbetjeningens pensionering för närvarande i medeltal uppgår, efter afdrag af inflytande årliga afgifter från lotsoch fyrpersonalen, till omkring 3,500 rdr, har K. M:t, uppå hemställan af direktionen för nämnda kassa medgifvit, att det årliga bidraget till amiralitetskrigsmanskassan för tillokade pensioner åt lotsoch fyrbetjeningen må, med beräkning från nästkommande års början, i staten upptagas med 3,500 rdr rmt. — Svenska jernet i Marocko. I anledning af ett utaf statsministern för utrikes