Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 juli 1868, sida 2

dertill varit anledning, och det vore talarens hopp att det ej heller hädanefter skulle förlora sig. Väl hade många af de gamla deltagarne nu gått bort, men nya hade trädt i deras ställe, och de skulle fortsätta verket. D:r Salomans föredrag om den administrativa psykiatriens nuvarande ståndpunkt sammanfatta tidningarne sålunda: Psykiatrien, sade han, hade under de sednaste 60 åren blifvit odlad med allt större flit och intresse. En olägenhet vid de sinnessjukas behandling hade i våra dagar blifvit alltmera kännbar, den nemligen ait de till deras vård bestämda anstalterna oupphörligt voro öfverfyllda. I flera europeiska länder hade man derför försökt dels att inackordera så många sjuka som möjligt i enskilta familjer, helst naturligtvis i närheten af en vårdanstalt, dels också att anlägga kolonier på landet, der dessa individer kunde upptagas och den arbetskraft de ännu kunde ega finna en passande användning. I Belgien fanns det utanför en liten stad en sådan koloni, hvars uppkomst måste sökas många århundraden tillbaka i medeltiden och står i samband med ett lokalhelgons dyrkan. De sjuka äro här föremål för befolkningens medlidande, och denna utöfvar ett slags förmynderskap öfver dem. I Frankrike finns i närheten af Clermont en af två bröder Labitte genom enskild företagsamhet grundad vårdanstalt i förening med en sådan koloni, som nu räknar 1, 400 patienter. Dsn franska lagstiftningen bestämmer att hvarje departement skall sörja för att de inom dess gränser befintliga sinnessjuka erhålla vård i en passande anstalt. Egarne af kolonien vid Clermont hade kunnat mottaga sjuka på billigare vilkor än något annat asyl, men hade icke destomindre funnit sin uträkning dervid. Namnet sinnessjuka, som man i allmänhet använder, vore alltför generelt. Man borde skilja mellan de sinnessjuka, för hvilka naturligtvis en passande terapeutisk behandling vore nödvändig, och sinnessvaga, defekta exemplar af menskligheten, som man gjorde bäst att öfverlemna åt sjukhem och asyler. Liksom man på de vanliga sjukhusen ej upptogo alla halta, linda o. s. v., så borde man ej öfverfylla hospitalerna för sinnessjuka med sinnessvaga, utan hänvisa dessa till sjukkolonier, som stode i em aflägsen förbindelse med närmaste hospital. D:r Saloman slutade sitt intressanta föredrag med några allmänna anmärkningar om psykiatrien, som efter hans mening ännu ej kunde förtjena namnet af exakt vetenskap; den enda väg, på hvilken man kunde nå detta mål, vore genom grundliga anatomiska studier af bjernans byggnad. Rörande professor Daas föredrag om de vägar, på hvilka norrmännens förfäder invandrat i landet samt om den skuld, hvari våra dagars historieforskning står till naturvetenskapen, må nämnas, att tal:n uppträdde mot den förnämligast at P. A. Munch förfäktade åsigten om en invandring norrifrån samt för den gamla om en invandring från Tyskland. I sektionen för mineralogi och geolog beskref prof. O. Torell i sitt ,,Bidrag till sparagmitetagens fauna och flora och förevisade de i Sverge funna försteningar som beteckna denna etage, såsom Arenicolites spicalis och Eophyton Linnseanum. hvilka sålunda tillhöra den äldsta djuroch växtverld, hvarifrån lemningar finnas. — I diskyssionen deltogo amanuensen Hoff prof. Kjerulf och hr Torell. Kjerulf framhöll vigten af dessa synd i Sverge. De gifva anledning till att vänta fynd af liknande former i Norges sparagmit-etage som är utbredd öfver många qvadratmil men hvari hittills inga fossilier blifylt funna — Prof. Johnstrup meddelade i sitt före drag om brunkolbildningarne i Danmarl några iaktagelser af de till brunkolbildningarne hörande lager, som kommit i da gen vid jernvägsgenomskärningarne i syd. östra Jylland, äfvensom af ett, som def vill synas, eocent lager straxt invid Köpen-. hamn, som kan blifva ett förbindelselec mellan den nyare kritan och de på halför förekommande miocena bildningarne. Har påvisade tillika, att de på så många stäl ler i brunkolsformationen förekommande rubbade lagringsförhållandena ej kunn anses frambragta af plutoniska lyftningar utan endast vara att tillskrifva glacialverk. samheten, hvilket äfven gäller rubbningarne i kritlagren i Möns och Rigens klippor Prof. Kjerulf lyckönskade i anledning a hr Johnstrups föredrag i några slutord Danmarks geologi till påvisningen af en faktisk profil, som sträcker sig från krittiden genom tertiärperioden till istiden. L —c..-—