Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 juli 1868, sida 2

ENGLAND. Sir Robert Napiers besök i England läer utan tvifvel icke endast bero på hans inskan att träffa sin familj samt mottaga varlamentets tacksamhet och andra honom ill del kommande utmärkelser, utan saniolikt äfven derpå, att regeringen önskar aga honom till råds angående den poliik, som man bör följa i Indien med anedning af ryssarnes framträngande i Asien. lLy trots den likgiltighet, hvarmed de enselska tidningarne låtsa betrakta besätandet af Bokhara, lärer denna händelse ikväl hafva gjort djupt intryck i de poliiska kretsarne, och det indiska departementet, som oaflåtligen fäster uppmärksamheten på den för Indien hotande faran rån Rysslands sida, känner sig temligen la till mods. Man fruktar icke, att rysarne skola eröfra Afghanistan för att nedpryta den sista skranka, som ännu skiljer Ryssland från det brittiskt-indiska riket; men deremot fruktar man, att de oroiga elementerna i Indien skola begagna sig af ryssarnes närhet och återupptaga de gamla planer, hvilka med vapenmakt en gång blefvo undertryckta. Med andra ord: man sysselsätter sig med besvarandet af den frågan, huruvida ryssarnes närhet icke skall verka på indiernas oroliga sinnen som en ond ande och förleda dem till upproriska rörelser. Den nuvarande regeringen önskade helst att alldeles icke taga notis deraf, samt att — efter lord Stanleys beqväma princip — först låta sakerna avancera längre. Likväl hafva föreställningarne från alla, som äro anställda såväl vid det indiska civilsom militärväsendet, blifvit så enträgna, att de icke längre kunna lemnas utan afseende. Napier skall utan tvifvel derföre blifva rådfrågad, och det förstås af sig sjelft, att den man, som för närvarande är den mest firade i hela landet, som noga känner Indien, och som nu för tredje gången blifvit hedrad med en tacksamhetsadress från parlamentet, skall hafva ett vigtigt votum i denna sak. Det är icke mindre säkert, att han som indisk officer, i likhet med sina kolleger, skall afgifva ett mindre sorglöst omdöme öfver Indiens ställning, öfver sinnesstämningen der i landet samt öfver det framtida inflytandet på de infödda af ryssarnes närhet, än hvad man hittills hört från en del politici. Troligen skall man derföre under de närmaste månaderna få höra omtalas truppsändningar till Indien, ty sannolikt skall den närmaste följden af Napiers besök i England blifva en förstärkning af de indiska bataljonerna, en förstärkning, som helt visst kommer att ske så småningom, utan att väcka uppseende samt icke heller i så stor skala, som ett krig med Ryssland skulle fordra, men likväl stor nog för att kunna möta ett möjligen blifvande uppror på ett mera kraftigt sätt, än fallet vid det sednaste stora upproret var. I öfverhuset inträffade den 3 dennes ett ovanligt uppträde, enär lord Russell tillsammans med 12 politiska vänner lemnade salen under protest emot regeringens handlingssätt i afseende på lagen om valkretsarnes begränsning. Saken har väckt stort uppseende. ASIEN. Den engelska , Spectator har uppmanat Preussen — som nu för tiden har starka spekulationer på ultramarina besittningar — att taga i besittning de Nicobariska öarne. Det synes likväl vara tvifvelaktigt, huruvida detta förslag är ironiskt eller allvarsamt menadt. Den engelska pressen sjelf är emellertid mycket väl underrättad om förhållandena på dessa öar. Förliden sommar inrapporterades det till regeringen i Ostindien, att innevånarne på denna ögrupp (som omfattar 7 större och 12 mindre öar) gjorde hafvet osäkert genom sjöröfveri, förstörde de strandade europeiska fartygen efter att hafva utplundrat dem, och mördade besättningarne eller släpade dem till det inre af landet. Engelska regeringen sände af denna anledning två krigsskepp till öarne för att undersöka förhållandena. I en depech till utrikesministern rapporterade derefter guvernören i Penang, att man på flera ställen funnit lemningar af strandade fartyg, men att det var omöjligt att hafva någon förbindelse med innevånarne, enär dessa genast flydde till det inre af öarne. Det hade lyckats honom att utforska, att vildarne ännu för kort tid sedan fört en hvit qvinna och två hvita barn med sig. Ett af barnen hade blifvit räddadt, men det andra spårlöst försvunnit, och qvinnan antogs hafva blifvit mördad. Andra europeiska fångar sades hafva blifvit släpade till den otillgängliga ön Katcheive. Till straff härför hade den engelska befälhafvaren nedbrändt flera byar. Sedan hade man ånyo erfarit, att 4 europeiska handelsfartyg blifvit tagna och förstörda af innevånarne på oftanämnde öar. Danmark. Kronprinsen hemkom i förrgår från sin utrikesresa. — Besöh af Slesvigare. Omkring 800 Slesvigare, till största delen från Als,