egyptiska kronologien begynner neml. med konung Menes, som tillträdde regeringen år 3893 före Kristus. På dessa uråldriga egyptiska minnesmärken har man funnit inristade 42 särskilda ,,syndabekännelser, hvilka de döda hade att inför gudarnes domstol aflägga. Bland dessa ,,syndabekännelser har man upptäckt den s. k. andra taflan af de 10 Mose-buden. (De tre första har man ej återfunnit bland de egyptiska inskriptionerna, och de äro också tydligen tillagda af Moses, då han gaf Israels barn en, efter deras individualitet afpassad, ordnad religiös författning.) Detta och mera annat häntyder på i huru hög grad judiska folkets religionsstiftare haft den egyptiska kulturen att tacka för sin vishet. Genom forskningen å dessa monumenter har man ärven kommit till full visshet derom, att berättelsen, det bokstafsskriften haft till uppfinnare feniciern Taut och af honom öfverförts till Grekland, ej håller streck. Hos egyptierna finner man nemligen tydliga spår af att de redan långt före det fenicierna såsom ett folk uppstått haft kännedom om både den fonetiska och den ideografiska skriften. Ett ytterligare stöd för att bokstafsskriften härleder sitt ursprung från Egypten, är just det, att skrifkonstens gud derstädes kallades Zaut, och från detta förhållande har sagan om feniciern Taut såsom skrifkonstens inventor uppkommit. Å dessa egyptiska minnesmärken visar det sig äfven, huru regenternas ännu i våra dagar bibehållna titel: , Med Guds nåde har sin upprinnelse från dessa uråldriga tider. Majestätet kallades Guds son. Si Rå (son af solen den högsta gudomligheten). Af alla de arbeten, isynnerhet i marmor och bazalt, som funnits i Egypten och utgöra bevis på den höga grad af konstskicklighet, detta lands befolkning under äldsta tider innehade, framgår ock, vid ett komparativt studium af Egyptens och Greklands fornsaker, i huru hög grad det sednare landet för sin kultur har att tacka det förra. Den egyptologiska samlingen å Nationalmuseum är ännu ej i qvantitativt hänseende storartad, men den är synnerligt värderik och lemnar forskaren i denna vetenskap flera intressanta upplysningar. Den största af dessa fornsaker är en sarkofag, hvari förvaras ett qvinnolik. Å locket till denna sarkofag är en inskription, hvilken uttydts sålunda: , Hedrad af sin man, kunglig slägting till Psanmotik den 1:ste. Hennes lifs längd var 70 år och 4 månader och 14 dagar.. Vidare läses den begrafnas namn: Tapert och hennes mors: Miptah Hapis. Dessutom synas å locket fyra dödsgenier. Å sjelfva sarkofagen uppgifves namnet på den dödas man vara: Psanmotik. — Trenne trälikkistor finnas, alla tillhörande samma lik, alldenstund de inneslutits den ena i den andra. — Likstenar finnas af flera slag och större och mindre dimensioner. Å dessa ses för det mesta den bevingade Sol-diskus, eller de mystiska ögonen, hvilka äro sinnebilder af sol och måne och kallas: Utsa. Vidare äro anbragta å dessa grafstenar åtskilliga gudabilder, såsom Gsiris, Abydos, med herrskarväldets attributer, och Isis, gudarnes stora moder, m. fl. Framför dessa står vanligtvis den döde, frambärande offergåfvor. Inskriptionen innehåller också en bön till Osiris samt den dödes namn och titlar. Öfverst ses vanligen 2:ne Ureusormar med soldiskusen på hufvudet. Äfvenså äro å likstenarne, ända intill 12:te led, slägtregisterna upptagna. — Samlingen innehåller också mindre statyer af bazalt, granit och andra stenarter, i olika ställningar, några sittande på throner, andra liggande på knä eller i böjd ställning. De sittande statyerna ha merendels framför sig ett tempel med en gudabild inuti, eller ock en ,,stele med inskription. Äfven finnas urnor med lock, och å dessa lock äro bilder af de 4 genier, hvilka ansågos beskydda följande delar af den balsamerade kroppen: hjernan, hjertat, lefvern och inelfvorna. Äfven en mumie skåda vi här. Den är utmärkt väl bibehållen samt utstyrd med perlbroderier. Ansigtet är förgyldt, och öfriga delar af kroppen dels förgylda, dels målade. M. R. att dessa varelser. söga intresserade, utan 3 F2333 34