Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juli 1868, sida 2

valen mera än någonsin förekomma, enär en mängd valmän af de lägre klasserna tillkommit. Under dessa omständigheter kommer det i många fall an på, hvem som har tyngsta penningepungen. Gladstone är mycket populär i landet, men han är icke väl tagen hos många af de stora vhig-familjerna, och det är dessa, som vid ett val skola bringa de stora penningeoffren. Han skali blifva understödd utaf hertigarne af Devonshire och Sutherland, men den sistnämnde af dessa skall sannolikt icke taga djupt i pungen. Toryerna för sin del veta, att det vid valen gäller hela deras politiska ställning; med afseende på dem kan man vara viss på, att de icke skola pruta på några guinger. Den nye markisen af Salisbury har vid sitt sednaste tal väckt de största förhoppningar, och man motser redan den tid, då hela torypartiet skall samlas kring denne ättling af vår äldsta adel, istället för omkring Disraeli. Men: innan den dagen kommer, har England: att genomgå en stormfull period, ty det är länge sedan folket varit så upphetsadt som nu. Möjligen finner Gladstone tillfälle att göra ett experiment med en radikal regering, men enär hans omgifningar bestå af mycket olikartade och passionerade elementer, skola de snart falla från hvarandra. Han kan ännu icke obetingadt förlita sig på sina närmaste personliga vänner, och då t. o. m. män, sådane som sir R. Palmer och George Grey, hålla sig på ständigt afstånd från honom, har han allt skäl att fara varsamt fram. Debatten i öfverhusets möte den 29 Juni, som räckte från kl. 5 e. m. till kl. 3 om natten, öppnades af lord Argyll med ett tal till försvar för Gladstones förslag, hvilket emellertid mötte motstånd hos flera andra medlemmar af öfverbuset, hvaribland biskopen af Oxford. Äfven lord Russell begagnade tillfället för att hålla ett långt föredrag, i hvilket han hänvisade det konservativa partiet på de många lagar, som på sin tid utgått från underhuset och i öfverhuset funnit ett ogynnsamt mottagande, men detta oaktadt gått igenom på grund af den växande majoriteten i underhuset. Så har det gått med lagförslagen om katolikernas emancipation, om spannemålstullarnes upphäfvande, om parlamentsreformen o. s. v., och samma öde skulle sannolikt lagen om den irländska statskyrkans upphäfvande få. Russells tal bemöttes af lordkanslern, som ännu en gång resumerade de skäl, som borde förmå öfverhuset att förkasta Gladstones förslag. Vid omröstningen voro 150 medlemmar frånvarande. I General Napier lemnade den 1 dennes om aftonen Paris, der den engelske ambassadören till hans ära gifvit en festmåltid. Den 2 dennes inväntades ett förslag af Disraeli om en tacksägelse af parlamentet till segerherrn från Magdala. Dagens post. TYSKLAND. En korrespondent i Paris till ,Indep. belge vill veta, att bayerske ministerpreidenten furst Hohenlohe skall hafva utarvetat ett förslag till förbundsförfattning ör de tyska sydstaterna, hvilket förslag cke blott blifvit accepteradt af ministern Varnbiller i Wärtemberg. utan äfven skulle rhållit grefve Bismarcks bifall, enär den istnämnde deruti sett ett slags trygghet mot, att krigsoch reaktionspartiet i Berin till sin nytta skulle begagna den tid, om rikskanslern är tvungen att låta anIra styra de tyska angelägenheterna. denna utsigt till upprättandet af ett sydörbund lärer den franske statsministern. kola anföra som ett argument för denl. ärmaste framtidens tredliga karakter. Indep. belge hyser emellertid tvifvel om ålitligheten af denna något underliga unerrättelse. I tall verkligen Bismarck och: lohenlohe skulle blifvit eniga om ett sydörbund, skall detta väl knappast i allaf ull vinna de sydtyska partikularisternas t ifall. : ITALIEN. c Prins Humbert med gemål lemnade il, år slottet Monza för att anträda en resa å kontinenten. Först gäller resan Wien ch derefter Prag. Enligt en korrespondens till den engelka Pall Mall Gazette är kardinal Anmellis ställning på nytt betryggad. Förlf ågon tid sedan lärer påfven yttrat: ,,Jaglr r för gammal för en ministerförändring, ch bar för öfrigt vant mig vid Antonelli. et är icke mödan värdt att för min återående korta lifstid antaga en ny rådgifwe. . FRANKRIKE. Budgetförhandlingarne — så försäkras et från säker källa — lärer hafva gjort S t serdeles oangenämt intryck på kejsa-J n, som säges i hög grad frukta den ördelaktiga verkan, som de — landets fimsställning blottande — skarpa talen i gst. församlingen måste utöfva i landet. , ch dessa diskussioner skola mähändasl rtfara i bortåt fyra veckor! Man trodatt en ny operationsplan skulle uppsras mot den besvärliga finansdebatten. ejsaren lär hafva förebrått Rouker jderr, att han icke svarade på! den politiska len af Thiers tal, och hufvudredaktören r ,Moniteur har fätt kännas vid det!ni jserliga däliga lynnet, för att Thiers 0 adsorten. Kejsaren har dessutom föreått flera af sina ministrar och anhänga-sh