Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juli 1868, sida 2

5)0DUTtaäl nvul)eC YvCRKMU. H — UTRIKES. ; ÖSTERRIKE. 1 Påtvens allokution af den 17 Juni, hvil-I en måste betraktas som en öppen krigsörklaring mot den nuvarande regeringen Österrike, bar väckt nära nog lika myc-J sen uppmärksamhet i Paris, som i Wien. Västau alla franska tidningar sysselsättall ig med detta aktstycke, ja, det berättas l ill och med, att en af de mäktigaste penuingemännen på börsen i Paris skulle dafva yttrat: ,,De österrikiska statspappeens kurs är icke beroende af kupongkatten, utan af utförandet utaf de konessionella lagarne. Den exentualitet, som härmed antydes, nemligen, att konlikten mellan den konstitutionella regeingen i Wien och kyrkan möjligen kan eda till en rubbning af det nuvarande systemet och således ånyo skaka hela rikets politiska och sinanciella grundvall. — är dock lyckligtvis temligen aflägsen. Frankrike har på sin tid genomgått mångfaldiga konflikter med påfvestolen, utan att dessa rubbat statens säkerhet och anseende, och t. o. m. Österrike har åtskilliga gånger stått på fiendtlig fot med påfvarne, utan att detta åstadkommit särdeles stora olägenheter för regeringen. Det skarpaste motståndet från presterskapets sida vändes för närvarande mot lagarne om blandade äktenskap och civiläktenskapets införande, hvilket sednare i biskoparnes herdebref förklaras för ett fördömligt och syndigt konkubinat. Emellertid har inrikesministern redan utfärdat förordningar till civilautoriteterna angående utförandet af lagen om civiläktenskap. Det är möjligt, att det med anledning häraf skall komma till konflikter mellan presterna och civilautoriteterna, men någon alltför stor betydelse bör man icke tillägga slitningar af detta slag. Om sterrike icke nu äfven hade att strida emot de många nationella tvistefrågorna och feodalpartiets hat till den nuvarande dualistiska författningen, kunde regeringen utan tvifvel med största lugn ignorera den påfliga bannbullan och den romerska kurians hotelser. Men i Rom är man mycket väl underrättad om den österrikiska kejsarstatens svaga sidor, och det är utan tvitvel äfven på grund häraf, som påfvestolen uppträdt på ett så djerft och utmanande sätt. Den ultramontana pressen i Österrike, Italien och Frankrike gör naturligtvis allt sitt till för att understödja detta fälttåg mot det liberala regeringssystemet. — Till den franska ,,Univers skrifves från Rom: ,,Det låter så, som skulle förhållandena i Österrike leda till ett nytt attentat mot den katholska kyrkan. De konfessionella lagarne äro blott ett första steg på revolutionens väg. Från Wien meddelas, att den dervarande ministeren förbereder en grundlig plundring af presterskapet, i hopp om att kunna återställa de förfallna finanserna genom kyrkogodsens försäljning. , Journal de Paris berättar från Wien, att rikskanslern Beust haft många och långa samtal med kardinal Rauscher och den påflige nuntien Falcinelli, samt att han vid dessa: tillfällen yttrat sig mycket skarpt mot begges ställning till österrikiska regeringen. Tidningarne i Wien veta ingenting om dylika konferenser; ,, Neue freie Presse önskar, att det vore sannt, men tror icke derpå. Tvertom vill det synas, som om Beust sökte undgå en eklatant brytning med kyrkan, eller åtminstone söka betaga striden dess häftiga karakter. Agitationerna i Böhmen fortfara. Trots polisens förbud hade den 29 Juni vid Chlum infunnit sig en folkförsamling af öfver 3,000 personer, de flesta tillhörande turneroch sångföreningar från Prag, Königgrätz, o. s. v. Kejserlige kretsfogden i Königgrätz var närvarande vid festen och förbjöd czekerna att hålla tal. Cze