Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juni 1868, sida 2

ZÅlISKUTPCUL I TATIS, Cmortagir en gålva al 3:ne mycket sällsynta antika mynt, slagna i Marseille, hvarjemte Museum genom utbyte af duppletter från hr N:s dupplettsamling tillbytt sig 350 värdefulla dels antika, dels moderna myntoch medaljer, hvaribland må nämnas S:t Hläna-medaljen, tapperhetsmedaljerna för fälttågen uti Italien 1859 samt i Mexico 186263, specier utaf Johan Casimir af Polen, af Peter I af Ryssland, Ludvig XIV och XV af Frankrike, samt Joachim Murat af Neapel, 5 lire för Lombardiet 1848 under revolutionsepoken, 20 st. romerska silfvermynt, förutom en stor mängd sydeuropeiska mynt af ej ringa värde. — Nordpolsexpeditionen, Nästa Thorsdag anländer till vår hamn ångfartyget Sofia, utrustadt för den nu förestående Nordpolsexpeditionen, hvars vetenskapliga deltagare anlända på Fredagen. — IIederspresent. Red:n har mottagit följande meddelande från Klädesholmen, dateradt den 27 dennes: För sina förtjenster om siskeriernas förkofran, så alltid visade beredvillighet att gå härvarande fiskare tillhanda med råd och dåd, samt för det nit och sjelfständighet han ådagalagt vid skötande af kommunala förtroenden ar ömtåligare art, utom det att den fattige och förtryckte både här och å kringliggande ort i honom hade en vän och i flera fall försvarare, har kustsergeanten å Warbergs tulljakt, som förut här varit anställd både som fiskerioch tulltjensteman, tillställts 2:ne mindre silfverbägare, med töljande inskription: Till 3 E. Erlandsson; minne af Klädesholmens fiskare. — Kongelf d. 29 Juni. (Från H.-T:s korresp.) Vid i dag hållen allmän rådstuga förekommo hufvudsakligen följande ärenden: Revisionsberättelsen öfver granskningen af förra årets räkenskaper uppläistes jemte dratselkammarens förklaring öfver några af revisorerna gjorda mindre anmärkningar, hvarefter decharge för förvaltningen meddelades. I Till landstingsman återvaldes enhälligt handlanden J. D. Palmgren. Åt arrendatorn af Jordfalls färja, Mathias Olsson, beviljades, på grund af den betydliga minskningen i trafiken under sednare åren, nedsättning af arrendet från 75 till 60 rdr rmt pr månad, hvilken afgift skulle beräknas alltifrån hans tillträde till arrendet år 1866, så att derigenom hans till staden iråkade skuld komme att afskrifvas. Gästgisvaren A. R. Corneers ansökan att äfven under tiden före den 1 Oktober få under Sönoch helgedagar på vissa I bestämda timmar utskänka spirituosa tillstyrktes i enlighet med det förut fattade , beslutet om sådan utskänknings tillåtande gunder nästkommande försäljningsår. ( — Vid Pantlåne-Inrättningen ha under Juni månad utlånats 13,444 rdr i 2,303 poster ock inbetalts 21,622 rdr i 3,899 poster. Uukder revisionsåret från och med den 11 Juli 1867 till och med den 30 Juni 1868 ha utlånats 237,151 rdr i 40,394 poster och inbetalts 234,081 rdr i 39,009 poster. — Uppgift på konkursmål vid rådhusrättens i Göteborg första afdelning under loppet af Juni månad: Slagteriidkaren August Andersson tillIgång rdr 87: 50, skuld rdr 994: 50; bärareförmannen Peter Andersson Landta tillg. 200: 75, skuld 1,026; snickaremästasren Ivar Amatus Bark tillg. 1.407: 36, sskuld 3, 137: 39; sjsstpeenen Carl Rudolf de Laval tillg. 342: 75, skuld 1,775: 82; sstadsmäklarebolaget II. W. Ström Co. samt bolagsmännen deri stadsmäklarne IIans Wilhelm Ström och Richard Åberg. Boförteckningarne ej inkomna. — Sommarluften i Marstrand. D:r U. G. Hartellus har meddelat Aftonbladot en längre uppsats rörande sommarluston i Marstrand, hvilken framställning är egnad att ytterligare häfda denna badorts ansesende. Vi återgifva ur denna skrifvelse I följande: Marstrand Har under högsommaren en luft med sjemn och modererad fuktighet, med jemn och modererad temperatur; fri från tillblandningar af I skadliga ämnen. Den kännes mild, ren och uppsfriskande; den har på förökandet af nutritionen en kraftig inverkan. Häri måste ligga en helsosam och helande beskaffenhet. Obetingadt kan man väl således antaga, att luften är helsosam för alla friska, men flertalet af bad sästerna, som beI söka Marstrand, äro mer eller mindre sjuka och vilja återvinna den rubbade helsan och de tillbakasatta krafterna. Frågan blifver derföre nu: sör hvilka sjukdomar kan luften vid Marstrand aanses tjenlig? Det säger sig sjelft, att här är frågan om kroniska sjukdomar, alldenstund de akuta vanligast förbjuda den sjuke att göra någon resa hvarken silll ena eller andra stället. Mycket kan sägas såsquvåäl om sjukdom som helsa, men i allmänna föreställningen är ju god matlust liktydande med god nelsa, liksom bristande matlust häntyder på sjukIdom. God matlust förutsätter en normal omsättning eller förnyelse. Helsa är således detsamma som en normal förnyelse; men är helsa en för indsividen lämplig och liflig förnyelse, så är sjukdom en tillbakasatt förnyelse. Man behöfver nu endast tillampa hvad som i det föregående på erfarenhetens väg blifvit yttradt om luften, att den stegrar aptiten, för att finna, det teorien öfverensstämmer med erfarenheten om luftens välgörande inflytande. Blodbrist och bleksot, samt hvarjehanda nervI krämpor fordra medel, som lifva och förbättra näringen, hvarföre Marstrandsluften måste vara af välgörande inflytande på dessa sjukdomar. På samma sätt är den tjenlig för dem, som äro under tillfrisknande efter någon kraftuttömmande sjukdom. Luften har äfven visat sig verksam mot skrofler. Må vara att baden och något användt mineralvatten haft deras stora andel uti den synbara förbättringen, så måste dock luft, som ökar matlusten, vara indirekt välgörande i skrofvelsjukdom. Ej blott uti frosskakexier, utan äfven uti konstitutionella sjukdomar i allmänhet bör en lifvande och stärkande luft hafva inflytande på den förslappade organverksamheten.